Är du aktieägare och är orolig för att du ska hållas personligt ansvarig för skador som aktiebolaget orsakar? Då är Sidbrodammsfallet ett viktigt rättsfall för dig att hålla koll på.

Akiteägare

Vad menas med ansvarsgenombrott?

Utgångspunkten är att en aktieägare vanligtvis inte är ansvarig för aktiebolagets skulder. Enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (ABL) så är aktieägarna inte ansvariga för aktiebolagets skulder. 25 kap. 19 § ABL berör aktieägarnas ansvar för bolagets skulder när aktiebolaget måste träda i likvidation på grund av att aktiebolaget lider av kapitalbrist. I vissa situationer kan man se igenom den här friheten från personligt betalningsansvar och ändå göra delägarna ansvariga. Om man bildar ett bolag och har det helt underkapitaliserat, alltså medel som inte alls motsvaras av den verksamheten som bedrivs, utan bara ett bolag som används som ägarens verktyg, i de flagganta fall kan man möjligen se igenom friheten från personligt ansvar.

Sidbrodammsfallet.

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 1947 s. 747 som kallas Sidbrodammsfallet.

Det som hade hänt var att några ägare av ett kraftverk bildade ett aktiebolag med syfte att ha möjlighet att använda sig av några regleringsmöjligheter som man bara kunde använda sig av genom det valda upplägget att ha en damnbyggnad som låg mellan två sjöar. På grund att att ån svämmade över så ledde det till att några fastigheter som låg runt omkring blev skadade. Ägarna av bolaget hölls ansvariga för skadorna som hade orsakats de närliggande fastigheterna.

Skälet till det var att man ansåg att ägarna på grund av vårdslöst underhåll och skötsel medverkat till att de omkringliggande fastigheterna skadades. Aktiebolaget som hade likviderats hade dock inte tillgångar för att kunna ersätta de skador som uppstod. Det ledde till att den som led skada stämde bolagets aktieägare hos vattendomstolen för att kräva skadestånd. Vattendomstolen gick på den skadelidandes linje. Fallet gick vidare till hovrätten som även biföll den skadelidandes yrkande.

Högsta domstolens bedömning

Därefter gick fallet till Högsta domstolen. Frågan i målet var om ägarna av ett kraftverk som valde att bilda ett aktiebolag med syfte att kunna använda sig av några regleringsmöjligheter genom upplägget med att ha en damnbyggnad mellan två sjöar kunde bli skadeståndsskyldiga för de skador som uppkom på grund av översvämningen av ån.

Enligt HD så drev inte ägarna av kraftverket någon verksamhet som kunde klassas som självständig utan syftet med att bolaget bildades var kunna hushålla med vattnet som fanns i dammen. HD konstaterade att ägarna av kraftverket var skyldiga att ersätta skadorna då det inte var fråga om en självständigt verksamhet och också med hänsyn till övriga omständigheter. Det som spelade en avgörande roll var dels att bolaget inte bedrev en självständig verksamhet i förhållande till ägarna samt att bolaget led av kapitalbrist. Dessutom var det fråga om skadestånd utanför ett avtalsförhållande vilket alltså medförde att de skadelidande inte stod i en direkt relation med aktiebolaget.

Jurist Fredrik Jörgensen

Jurist Fredrik Jörgensen

[email protected]
070-7756334
08-55766324

Kontakta Rättsakutens jurister!