Aktuellt

Vilken betydelse har föräldrarnas förmåga att ta gemensamt ansvar i vårdnadstvister?

Vad är ett obetydligt skattebelopp?

Nya regler för vårdnadstvister

Rättsakuten tar hjälp av privatspanare till bevis i mål

Rättsakuten påkallar skiljeförfarande i SCC

Rättsakutens och dess klient nådde förlikning i mål om tvist om spelvinst. Rättsakutens klient fick efter två år sina pengar. I januari 2018 vann Rättsakutens klient Adam Svensson 1,8 miljoner kronor på spelsajten Go Wild. Vinsten ska vid tiden ha skett med Adam Svenssons egna pengar i enlighet med Go Wilds spelregler. Av spelhistoriken framgått att det inte funnits någon aktiv bonus vid tidpunkten för spelvinsten. Adam Svensson spelade den 1 januari 2018 vid tidpunkten 02.10.10 för egna pengar. Några timmar senare 06.41.43  registrerade han en vinst på 1,8 miljoner kronor på hans spelkonto. Go Wild menade på att eftersom Adam Svensson tidigare under samma kväll registrerat en bonus som enligt bolaget fortfarande var aktiv, så skulle de ha förhindrat utbetalningen av vinsten senare under samma natt på 1,8 miljoner kronor. Då Adam Svensson förvaltat bonusen på 5 000 kronor genom att omsätta den 56 gånger samt konverterat sin aktiva bonus i form av lojalitetspoäng så fanns det ingen aktiv bonus vid tidpunkten för vinsten 06.41.43. Adam Svensson yrkade att tingsrätten ska ålägga Go Wild Malta Ltd att till honom betala 1,8 miljoner kronor jämte ränta för spelvinst. Vid Halmstad tingsrätt har parterna träffat överenskommelse om förlikning. Där bestämdes att Go Wild Malta Ltd betalar 72 500 euro till Adam Svensson. Tvisten löstes med hjälp av förlikning i svensk tingsrätt. Jag är glad över att vi nådde en förlikning tillslut. Det hade gått lång tid sedan jag vann pengarna så det var skönt att få ett avslut, säger Adam Svensson efter förlikningen och avslutar. Jag kan absolut rekommendera mitt ombud från Rättsakuten Fredrik Jörgensen. Samarbetet har varit jättebra och han har under hela processen varit lyhörd, hjälpsam och fått mig att känna mig trygg. Halmstad Tingsrätt mål: T 2296-19 Ombud för Adam Svensson i målet: Fredrik Jörgensen, tfn 070-7756334

Den 8 september 2020 biföll Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden (SRN) 48–19/D. Enligt beslutet kan de så kallade teckningsoptionerna för förvärv av aktier i företaget gälla för de nya skatterättsliga kvalificerade arbetstagaraktierna. Detta innebär att skatter endast måste tas ut när anställda säljer aktier i företaget, men inte när de utnyttjar personaloptioner. I det här fallet kommer arbetsgivaren att ge några av dess anställda möjlighet att delta i incitamentsplanen, vilket innebär att arbetstagaren kommer att få många personaloptioner utan att behöva betala någon ersättning för detta. Enligt kapitel 11a ger dessa optioner de anställda rätt att köpa många aktier i bolaget efter en fyraårsperiod. Under de första 36 månaderna av intjänandeperioden har inkomstskattelagen (IL) avseende kvalificerade personaloptioner slutförts. Tekniskt sett kommer det faktiska köpet av aktier att ske genom användning av teckningsoptioner. Detta innebär att anställdas aktieoptioner inte utnyttjas direkt för att köpa aktier i företaget. Det är snarare teckningsoptionen som erhålls först och sedan används direkt för att erhålla företagets aktier. Enligt villkoren för optionen kan anställda inte avyttra teckningsoptionerna på något annat sätt än att direkt utnyttja teckningsoptionerna för att erhålla aktier. Därför blir problemet ett krav i kapitel 11 a som i det här fallet realiseras § 5 i IL (inkomstskattelagen) när det gäller faktiska köp av aktier genom teckningsoptioner för optionsinnehavare att utnyttja sin option att köpa aktier i företaget. HFD uppgav att kravet på att utnyttja personaloptioner för att erhålla aktier i syftet är att säkerställa att anställda kan bli partner i företaget genom att utöva aktieoptioner och därigenom dela vinster. Syftet med personaloptionerna är att om en anställd väljer att utnyttja aktieoptionerna, kommer det villkorslöst att leda denne till att bli en partner i företaget och köp av aktier som följer svensk bolagslags förfaranden och föreskrifter. HFD menade att förvärvet också inkluderar det stadium då anställda ...

Klar majoritet på stämman är inte tillräckligt

Den lägre skattesatsen för vindkraftverk är ett statligt stöd

Kontradiktionsprincipen och delgivning När någon är part i en rättsprocess är det en grundläggande princip att man ska ha möjlighet att framföra sin uppfattning och påverka utgången i målet. Denna princip brukar kallas kontradiktionsprincipen. Den finns inte lagfäst såsom princip, men den kommer till uttryck i flera lagbestämmelser. En lagstiftning som aktualiserar kontradiktionsprincipen är delgivningslagen. Delgivning innebär helt enkelt att en handling skickas till den som ska ta emot den. Detta är en förutsättning för den som är part i en rättsprocess ska kunna framföra sin uppfattning om handlingen. Delgivningslagens syfte är att skapa en rimlig balans mellan rättssäkerhet, det vill säga att den som är part verkligen får ta del av handlingen, och effektivitet, det vill säga att för mycket tid och resurser inte läggs på delgivningen. I delgivningslagen finns flera olika förfaranden som ska tillämpas och får till följd att mottagaren anses delgiven. Vanlig delgivning Ett av dessa förfaranden och det förfarande som oftast används när ett ärende vid en förvaltningsmyndighet eller domstol inleds är ”vanlig delgivning”. Med vanlig delgivning avses att handlingen skickas eller lämnas till mottagaren. Den fråga som är intressantast när det uppstår en tvist om en delgivning är dock hur det ska bevisas att handlingen skickats eller lämnats till mottagaren. För att kunna bevisa att handlingen har skickats eller lämnats till mottagaren ombeds mottagaren ofta att bekräfta mottagandet på något sätt. Detta kan till exempel ske via telefon, men det vanligaste är att mottagaren ombeds att skriva på ett delgivningskvitto. Om mottagaren inte skriver på ett delgivningskvitto eller på annat sätt bekräftar mottagandet, så får avsändaren försöka använda något annat förfarande enligt delgivningslagen. Om mottagaren däremot har skrivit på ett delgivningskvitto så anses han eller hon delgiven. Invändning om falsk underskrift Ibland påstår mottagaren dock att det inte är han eller hon som har skrivit under. Högsta domstolen har i prejudikatet ...