Aktuellt

Aktuellt

Senaste nytt

Hur reklamerar jag en vara?

Vid köp av lös egendom, d.v.s. fysiska föremål såsom bilar, kläder och möbler tillämpas köplagen. Köplagen gäller  när privatpersoner köper varor av varandra, när näringsidkare (företag) köper varor av varandra [...]

31 January, 2022|

Publikationer

Vad är startupjuridik?

Funderar du på att starta ett nytt företag eller är du redan i uppstartsfasen är det sällan att juridiken ligger i fokus. Faktum är att juridiken är bolagets grundpelare [...]

11 September, 2021|

Vad är en extern bolagsjurist?

I takt med att ditt företag fortsätter växa kommer du börja inse behovet av att anlita en egen jurist. Så varför ska du anlita en extern bolagsjurist? Arbetet kommer [...]

26 August, 2021|

Mall: Så skriver du ett kundavtal

Fördelen med att upprätta ett kundavtal är att man kan sätta sina egna villkor och därmed sätta vissa delar av köplagen ur spel efter eget tycke. Det här kan [...]

29 July, 2021|

Arkiv

Tidigare inlägg

  • Vilken betydelse har föräldrarnas förmåga att ta gemensamt ansvar i vårdnadstvister? 9 July, 2021
    Vilken betydelse har föräldrarnas förmåga att ta gemensamt ansvar i vårdnadstvister?
  • Vad är ett obetydligt skattebelopp? 7 July, 2021
    Vad är ett obetydligt skattebelopp?
  • Nya regler för vårdnadstvister 23 June, 2021
    Nya regler för vårdnadstvister
  • Rättsakuten tar hjälp av privatspanare till bevis i mål 10 June, 2021
    Rättsakuten tar hjälp av privatspanare till bevis i mål
  • Rättsakuten påkallar skiljeförfarande i SCC 1 June, 2021
    Rättsakuten påkallar skiljeförfarande i SCC
  • Förlikning i mål om tvist om spelvinst 1 June, 2021
    Förlikning i mål om tvist om spelvinst
  • Incitamentsprogram för nystartade företag 25 September, 2020
    Incitamentsprogram för nystartade företag
  • Klar majoritet på stämman är inte tillräckligt 2 July, 2019
    Klar majoritet på stämman är inte tillräckligt
  • Den lägre skattesatsen för vindkraftverk är ett statligt stöd 23 April, 2019
    Den lägre skattesatsen för vindkraftverk är ett statligt stöd
  • Delgivningskvitto är inte alltid tillräckligt 16 April, 2019
    Kontradiktionsprincipen och delgivning När någon är part i en rättsprocess är det en grundläggande princip att man ska ha möjlighet att framföra sin uppfattning och påverka utgången i målet. Denna princip brukar kallas kontradiktionsprincipen. Den finns inte lagfäst såsom princip, men den kommer till uttryck i flera lagbestämmelser. En lagstiftning som aktualiserar kontradiktionsprincipen är delgivningslagen. Delgivning innebär helt enkelt att en handling skickas till den som ska ta emot den. Detta är en förutsättning för den som är part i en rättsprocess ska kunna framföra sin uppfattning om handlingen. Delgivningslagens syfte är att skapa en rimlig balans mellan rättssäkerhet, det vill säga att den som är part verkligen får ta del av handlingen, och effektivitet, det vill säga att för mycket tid och resurser inte läggs på delgivningen. I delgivningslagen finns flera olika förfaranden som ska tillämpas och får till följd att mottagaren anses delgiven. Vanlig delgivning Ett av dessa förfaranden och det förfarande som oftast används när ett ärende vid en förvaltningsmyndighet eller domstol inleds är ”vanlig delgivning”. Med vanlig delgivning avses att handlingen skickas eller lämnas till mottagaren. Den fråga som är intressantast när det uppstår en tvist om en delgivning är dock hur det ska bevisas att handlingen skickats eller lämnats till mottagaren. För att kunna bevisa att handlingen har skickats eller lämnats till mottagaren ombeds mottagaren ofta att bekräfta mottagandet på något sätt. Detta kan till exempel ske via telefon, men det vanligaste är att mottagaren ombeds att skriva på ett delgivningskvitto. Om mottagaren inte skriver på ett delgivningskvitto eller på annat sätt bekräftar mottagandet, så får avsändaren försöka använda något annat förfarande enligt delgivningslagen. Om mottagaren däremot har skrivit på ett delgivningskvitto så anses han eller hon delgiven. Invändning om falsk underskrift Ibland påstår mottagaren dock att det inte är han eller hon som har skrivit under. Högsta domstolen har i prejudikatet ...

Vill du ha Rättsakutens nyhetsbrev?