Aktuellt

Vilken betydelse har föräldrarnas förmåga att ta gemensamt ansvar i vårdnadstvister?

Vad är ett obetydligt skattebelopp?

Nya regler för vårdnadstvister

Rättsakuten tar hjälp av privatspanare till bevis i mål

Rättsakuten påkallar skiljeförfarande i SCC

Förlikning i mål om tvist om spelvinst

Incitamentsprogram för nystartade företag

Klar majoritet på stämman är inte tillräckligt

Den lägre skattesatsen för vindkraftverk är ett statligt stöd

Kontradiktionsprincipen och delgivning När någon är part i en rättsprocess är det en grundläggande princip att man ska ha möjlighet att framföra sin uppfattning och påverka utgången i målet. Denna princip brukar kallas kontradiktionsprincipen. Den finns inte lagfäst såsom princip, men den kommer till uttryck i flera lagbestämmelser. En lagstiftning som aktualiserar kontradiktionsprincipen är delgivningslagen. Delgivning innebär helt enkelt att en handling skickas till den som ska ta emot den. Detta är en förutsättning för den som är part i en rättsprocess ska kunna framföra sin uppfattning om handlingen. Delgivningslagens syfte är att skapa en rimlig balans mellan rättssäkerhet, det vill säga att den som är part verkligen får ta del av handlingen, och effektivitet, det vill säga att för mycket tid och resurser inte läggs på delgivningen. I delgivningslagen finns flera olika förfaranden som ska tillämpas och får till följd att mottagaren anses delgiven. Vanlig delgivning Ett av dessa förfaranden och det förfarande som oftast används när ett ärende vid en förvaltningsmyndighet eller domstol inleds är ”vanlig delgivning”. Med vanlig delgivning avses att handlingen skickas eller lämnas till mottagaren. Den fråga som är intressantast när det uppstår en tvist om en delgivning är dock hur det ska bevisas att handlingen skickats eller lämnats till mottagaren. För att kunna bevisa att handlingen har skickats eller lämnats till mottagaren ombeds mottagaren ofta att bekräfta mottagandet på något sätt. Detta kan till exempel ske via telefon, men det vanligaste är att mottagaren ombeds att skriva på ett delgivningskvitto. Om mottagaren inte skriver på ett delgivningskvitto eller på annat sätt bekräftar mottagandet, så får avsändaren försöka använda något annat förfarande enligt delgivningslagen. Om mottagaren däremot har skrivit på ett delgivningskvitto så anses han eller hon delgiven. Invändning om falsk underskrift Ibland påstår mottagaren dock att det inte är han eller hon som har skrivit under. Högsta domstolen har i prejudikatet ...