ÄTA-arbeten är ett vanligt begrepp inom byggbranschen och bland entreprenörer så aktualiseras ÄTA-arbeten ständigt. Men för privata beställare så kan det ibland kännas oklart vad ÄTA-arbeten är, när de uppstår och hur de faktureras. När du beställer ett jobb från en entreprenör så vill du så klart kunna kontrollera dina kostnader. ÄTA-arbeten öppnar upp för nya kostnader under projektets gång. Men det går att undvika dessa med enkla medel.

Så vad betyder ÄTA egentligen? ÄTA står för Ändring, tillägg och avgående. Vid större projekt, exempelvis vid uppförandet av ett hus, så är det vanligt att beställaren kommer med ändringar under projektets gång. Alltså är ÄTA-arbeten mycket vanligt och det är därför inte vanligt att det uppstår tvister där beställaren ifrågasätter om entreprenören ska ha ersättning för ÄTA-arbeten eller ej. Däremot så kan det uppstå tvister där beställaren ifrågasätter om en viss del av projektet verkligen är ett ÄTA-arbete, eller om det ska anses ingå i vad som avtalats från start. I den här artikeln ska vi reda ut begreppen och titta närmare på ÄTA-arbeten och vad juridiken säger om dess olika delar.

Vad är definitionen av ÄTA-arbeten?

ÄTA-arbete definieras som arbete som står i direkt samband med kontraktsarbetet och som inte är av väsentligen annan natur än dessa. Det ska alltså ligga så pass nära det arbete som kontrakterats, att det inte kan anses vara ett nytt projekt som startas. Definitionen regleras i AB 04 i 2 kap. 2§. Vidare framgår det att ett ÄTA-arbete ska vara av sådan natur, att det inte skulle gå att utföra arbetet efter att huvudprojektet är slutfört. Det behöver alltså ske under själva projektets gång.

När ett ÄTA-arbete blir aktuellt så uppstår en så kallad dubbel rättighet/skyldighet. Den innebär att du som beställare har en rättighet att få arbetet utfört, så länge arbetet alltså faller inom definitionen av ett ÄTA-arbete. Omvänt gäller även att du också har en skyldighet att erbjuda jobbet till entreprenören. Du kan alltså inte helt sonika kalla in en ny entreprenör för att utföra arbetet. Ligger arbetet inom det som juridiken kallar för “omedelbart samband”, så räknas det som ett ÄTA-arbete och då har entreprenören rätt att få utföra jobbet.

Ibland kan det ju vara så att man anlitat flera entreprenörer för ett större projekt. En finsnickare, en plattsättare och en målare. Då kan det så klart uppstå situationer där det inte är helt glasklart vilken av dessa entreprenörer som bör få ÄTA-uppdraget. Här finns det ingen tydlighet från juridikens sida, utan det handlar alltså om att välja den entreprenör som i sitt huvudprojekt, ligger närmast ÄTA-arbetets utformning.

ÄTA-arbeten, ÄTA-arbeten – hur undvika onödiga extrakostnader, Rättsakuten

Ibland måste ÄTA-arbeten företas för att projektet ska kunna slutföras.

Tre situationer där ÄTA-arbeten kan uppstå

Som vi gick igenom ovan så uppstår det en dubbel rättighet/skyldighet när ett arbete faller under definitionen av ett ÄTA-arbete. Men det finns faktiskt tre andra scenarion där ÄTA-arbeten kan uppstå utan att beställaren uttryckligen önskat så. Dessa tre situationer är följande:

  1. Felaktiga uppgifter från beställaren gällande underlag, information eller utredningar som är av sådan natur att de innebär merkostnader för entreprenören.
  2. Avvikande förhållanden på arbetsplatsen som skiljer sig från det första besöket på platsen tills dess att arbetet påbörjats.
  3. Förhållandena på arbetsplatsen avviker från vad entreprenören rent fackmannamässigt antas ha kunnat avgöra vid anbudstillfället.  Eller om nödvändig information inte funnits tillgänglig.

I alla dessa tre punkter så handlar det alltså om arbete som uppkommer i ett projekt på grund av att entreprenören av olika anledningar inte kunnat kalkylera korrekt gällande projektets omfattning. Det handlar uteslutande om att beställaren inte lämnat tillräcklig information. Utföraren kan alltså inte komma efter att projektet startats och säga att det behövs göras ytterligare arbete. Inte utan att någon av punkterna 1-3 enligt ovan är uppfyllda.

Hur skall ÄTA-arbeten företas på beställarens avrop och vid vilka villkor?

Om det är beställaren som gör ett avrop för ett ÄTA-arbete, så räcker det med en överenskommelse mellan entreprenören och beställaren på att arbetet ska påbörjas. Det kan ju vara så att ÄTA-arbete måste företags på grund av någon av de tre anledningen i AB 04 2 kap. §4. Då måste entreprenören informera beställaren om priset för detta, så länge det överstiger ett halvt prisbasbelopp. Om beställaren av någon anledning säger nej till att utföra arbetet, så kan beställaren inte i efterhand belasta entreprenören för eventuella fel eller skador som uppkommer på grund av att ÄTA-arbetet inte företagits.

Under vilka förutsättningar är entreprenören inte berättigad till ersättning?

I de fall då ett ÄTA-arbete utförts på entreprenörens initiativ (utan beställning från beställaren, utan att något av de tre skälen vi tidigare gått igenom föreligger eller att ÄTA-arbetet kostar med än ett halv prisbasbelopp) då har som regel entreprenören inte rätt till någon ersättning.

Vem har bevisbördan om ÄTA-arbeten?

Precis som med så mycket annat inom juridiken så är det vanligaste att den som påstår något måste även kunna bevisa det. När det gäller ÄTA-arbeten så behöver man även avgöra om själva arbetet är ett ÄTA-arbete, eller om det kan anses omfattas av själva beställningen.

Här kan det vara bra att ta hjälp av en jurist för att dels på ett objektivt sätt, men också med juridiken som grund, analysera fallet för att se hur man ska se på det rent juridiskt.

Om det uppstår oklarheter på själva utförandet av ett ÄTA-arbete så är det du som beställare som har bevisbördan. Du kan då med fördel anlita en besiktningsman för att få ett objektivt utlåtande om arbetets utförande.

Var går gränsen för hur mycket extra man måste betala?

ÄTA-arbeten får enligt gällande EU-direktiv inte överstiga 15% av den ursprungliga avtalssumman. Blir kostnaden högre än så, så anses det handla om en ändring av själva avtalet. Om entreprenören ber om förskottsbetalning innan arbetet utförts så bör du försöka förhandla om det. Att hålla inne på pengar är ett bra verktyg för att kunna pusha på eventuella tvister som uppstår under ett projekt. Betala därför som regel när projektet är avslutat och du är helt nöjd med resultatet.

Hur du som beställaren kan skydda dig mot oönskade kostnader för ÄTA-arbeten?

Oönskade ÄTA-arbeten är sådana som uppkommer på grund av att entreprenören inte kunnat bedöma priset på ett korrekt sätt från start. Helt plötsligt blir ditt projekt mycket dyrare än vad du från början räknat med. Det är inte någon rolig överraskning. Så, hur kan man skydda sig mot sådana otrevliga överraskningar? Genom att göra ett bättre förarbete! Om du ser till att ge entreprenören rätt förutsättningar att kalkylera på projektet, så kan du bespara dig en onödig risk att få betala mer i slutändan. Se till att vara behjälplig med ritningar, om det handlar om en renovering, osv. Här får du tips om hur du ska gå tillväga om du vill undvika tvist med hantverkare eller entreprenadfirma. Här får du tips hur du ska gå tillväga om hantverkaren blir sen, eller hur förebygga så att den inte blir sen.