Ett företag gjorde muddringsarbete i en hamn, men stötte på hård kalksten som företagets mudderverk inte kunde hantera. Sedan krävde företaget kompensation från myndigheten. Domstolen fann att en fackmässig bedömning enligt AB 04 omfattade en granskning av tillgängligt underlag för att fastställa de risker som kan påverka genomförandet av kontraktsarbetet.

 

Är en fackmässig bedömning tillräcklig vid entreprenadavtal?

Det finns många anledningar till att utföra en fackmässig bedömning föregående ett entreprenadavtal men vad gör du om du anser informationen bristfällig? Vem ligger ansvaret hos att säkerställa alla detaljer och eventuella komplikationer innan anbudet undertecknas?

Avtal som avser företag i byggbranschen kallas entreprenadavtal. Dessa fattas vanligtvis mellan en entreprenör och en beställare. Vid ett sådant avtal utför entreprenören vanligtvis en “fackmässig bedömning”, baserad på materialen beställaren har tagit fram.

Materialen är i regel iakttagande av fackmässighet som ligger till grund för entreprenörens beslut av rekommenderad metod för att utföra arbetet. Här är det dock viktigt att entreprenören använder sin kompetens i industrin för att förutse potentiella komplikationer.

Förklaringen av Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader AB 04 är att vid en fackmässig bedömning ska entreprenören uppmärksamma möjliga situationer i arbetsområdet.

entreprenadtvist, Entreprenadtvist – Väger fackkompetens tyngre i entreprenadtvist?, Rättsakuten

Väger fackkompetens tyngre i entreprenadtvist?

Fackkompetens är Viktigt

I målet NJA 2015 s. 3 anser entreprenören (Secora) att beställaren Region Gotland i enlighet med 1:6 första stycket första meningen AB 04, har tillhandahållit underlag och inte ansvarat för dess riktighet

Vid entreprenadavtal är det viktigt att beställaren ger riktig samt utförlig information som geotekniska förhållanden, i enlighet med ABT 06 som avser bestämmelser för totalentreprenader inom byggbranschen. Detta är viktigt för att entreprenörens fackmässiga undersökning blir så noggrann som möjligt och avtalet rättvist.

I denna entreprenadtvist ställer sig dock både Hovrätten och även HD på Beställarens sida. Enligt bestämmelserna i 1:7 AB 04 ska entreprenören ha skaffat sig vetskap om arbetsområdet innan denne lämnar anbudet (kontraktet) och påbörjar arbetet.

Domstolen anser med andra ord att i detta mål och i enlighet med AB 04 har kommunen, som beställare ansvar över förfrågnings- och materialets kvalitet. Dock anses det att entreprenören med sin fackkompetens samt med underlaget, ha tillräcklig information för att prissätta anbudet.

Vad anses som kompletterande metoder?

Den 8 juni 2019 skrev Region Gotland på ett entreprenadavtal med entreprenören Secora angående ett muddringsarbete i Slite hamn. Secora väckte sedan talan mot Region Gotland där de krävde en summa på 21 615 388 kronor jämte ränta i ersättning.

Då Secora råkat på kalkberg som inte visat sig i informationen som kommunen tagit fram, ansåg Secora att kommunen undanhållit informationen. Det fasta priset för muddringsarbeten inkluderar inte Secoras sprängningsarbete som en standardmetod.

I avtalet kan det utläsas att den valda metoden ska vara med mudderverket Transport 052 och det inkluderar inte sprängning. Att det är fråga om en utförandeentreprenad innebär bland annat att Transport 052 ska användas för muddring och inget annat.

I denna entreprenadtvist var det upp till Secora att undersöka materialet på platsen där arbetet skulle utföras noggrant, samt använda sin fackkompetens för att bedöma vilka metoder som skulle komma att användas.

Noggrannhet innan avtal signeras

Slutsatsen man kan dra av denna entreprenadtvist är att alltid undersöka materialet som ligger till grund för den fackmässiga bedömningen. Innan priset ska bestämmas för ett projekt är det också viktigt att noggrant kontrollera var arbetet förväntas utföras.