Tillhandahåller du tjänster? Då är det viktigt att veta om du använder rätt mervärdesskattesats. För vissa yrken kan det vara svårt att veta om man framställer ett upphovsrättsligt skyddat verk eller inte. Läs om hur bedömningen görs för programledare.

Undantagsregeln för upphovsrätt

Den som säljer varor och tjänster ska som huvudregel betala mervärdesskatt till staten. Beroende på vilka varor och tjänster det är fråga om så ska säljaren betala olika mycket mervärdesskatt. Huvudregeln är mervärdesskatten ska vara 25 procent av priset på varan eller tjänsten. Det finns dock många undantag.

För den som säljer eller upplåter rättigheter till upphovsrättsligt skyddade verk betalar bara sex procent i mervärdesskatt. Det är en så kallad reducerad skattesats för upphovsrätten.

Beskattning av programledare

Om en programledare är egenföretagare och tillhandahåller programledartjänster till olika medieföretag, så ska programledaren betala mervärdesskatt. Programledartjänster är dock inte alltid så entydiga. De innehåller många olika delar. Dessutom finns det olika slags programledare.

Det avgörande i detta sammanhang är om programledaren framställer ett upphovsrättsligt skyddat verk. Högsta domstolen har i ett prejudikat från 2015 kommit fram till att en programledare som bara kommenterar händelser – i fallet var det en ishockeymatch, men det kan även vara gäster eller annat innehåll – inte framställer något upphovsrättsligt skyddat verk.

Vid mervärdesbeskattningen görs det skillnad mellan programledartjänster utan skapande inslag som beskattas med 25 procents mervärdesskatt och överlåtelse av upphovsrätt som beskattas med sex procents mervärdesskatt.

Morgonpasset i P3

Ett prejudikat på området är fallet ”Morgonpasset i P3”, Högsta förvaltningsdomstolens dom den 5 juni 2020 i mål nr 1508-19. Målet handlar om en kvinna som arbetar som programledare för Morgonpasset i P3.

Enligt kvinnans avtal med Sveriges Radio skulle hon som en del i programledartjänsten skriva manus till och framföra minst tre inslag, som skulle vara minst tre minuter, till varje program. Enligt avtalet förvärvade Sveriges Radio all upphovsrätt till kvinnans prestationer. Den ersättning som Sveriges Radio betalade till kvinnan var enligt avtalet ersättning för överlåtelse av upphovsrätt.

Skatteverket fann dock att dessa inslag utgjorde en mindre del av kvinnans programledartjänster. Eftersom merparten av tjänsten utgjorde programledartjänster utan skapande inslag och eftersom det inte gick att skilja de olika delarna i tjänsten åt, skulle kvinnan enligt Skatteverket betala 25 procents mervärdesskatt på hela ersättningen.

Högsta förvaltningsdomstolen fann dock att det avgörande inte var hur stor del av den totala tiden som utgjordes av de särskilda inslagen som kvinnan förberett. Det var inte heller avgörande hur ersättningen hade benämnts i avtalet. Istället var det avgörande vad det var som kunden, i detta fall Sveriges Radio, huvudsakligen efterfrågade.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att det viktigaste för ett medieföretag som Sveriges Radio fick antas vara att kunna tillgängliggöra kvinnans inslag i radioprogrammen för allmänheten. Därmed var det upphovsrätten till de av kvinnan skapade inslagen som efterfrågades av Sveriges Radio. Högsta förvaltningsdomstolen biföll kvinnans överklagande och fastställde att hon skulle betala sex procents mervärdesskatt.

Skattejurist Peter Dittmer

[email protected]
0760-35 75 95

Kontakta Rättsakutens jurister!