Att lösa tvister i skiljenämnder, eller skiljedomstolar som de också kallas, är vanligt vid tvister inom internationellt affärsliv.

tvist skiljenämnd skiljedomstol, Hur löser man en tvist i skiljenämnd?, Rättsakuten

Konfliktlösning i samband med en tvist är en stor utmaning för många företag

Det är inga företag eller privatpersoner som vill ha tvister, tvister kostar pengar och tid. Det man vill är istället att avtal följs på det sätt som man tänkt sig när man ingick avtalet. Det är dock här som utmaningen dyker upp för motparten har precis samma önskan och om det då är så att uppfattningen om vad avtalet faktiskt innebar skiljer sig åt mellan parterna så har dörren öppnats för en konflikt.

Givet ovanstående är det med andra ord mycket viktigt att vara tydlig när avtalet ingås. Det gäller att tänka till och kanske vara lite av en framtidspessimist och faktiskt acceptera att man kan hamna i tvist med motparten.

Om man tar sig tid att tänka igenom hur en eventuell framtida tvist kan komma att te sig så inser man snart att det är viktigt att ha en bra struktur, som båda parterna är överens om, för att lösa denna eventuella tvist. Det är här som skiljenämnden kommer in. En skiljenämnd är som en domstol fast den har ett antal fördelar, och några nackdelar också, jämfört med en offentlig domstol. I den här artikeln ska vi gå igenom dessa fördelar och nackdelar samt beskriva vad en skiljenämnd är och hur man löser en tvist i en skiljenämnd.

Vad är en skiljenämnd?

En skiljenämnd är en institution för att lösa tvister. Två företag som har en tvist kan lösa denna tvist i en skiljenämnd som har som funktion att lösa just tvister mellan företag.

En skiljenämnd som löser tvister är inte en domstol men företagen som deltar i processen har avtalat om att skiljenämndens utslag ska väga lika tungt, eller tyngre, än ett utslag från en domstol så för företagen som tar en tvist till en skiljenämnd fungerar denna som domstol.

En av de vanligaste anledningarna till att företag väljer att lösa en tvist i en skiljenämnd istället för en vanlig domstol är att skiljenämnden oftast kan avgöra tvisten mycket snabbare än domstolen. Andra fördelar är att skiljedomen kan hållas hemlig för andra än parterna samt att skiljenämnden kan vara en neutral plats med ett neutralt språk jämfört med vad som skulle vara fallet om tvisten löstes i något av företagens hemländer. Som förstås med exemplet ovan är skiljenämnder särskilt populära vid internationella affärer, då utmaningarna med att driva tvister i motpartens hemland kan vara stora.

Vilken är processen för att lösa en tvist i en skiljenämnd?

Det vanliga när en tvist ska lösas i en skiljenämnd är att vardera parten utser varsin skiljeman, som dock inte arbetar för dem utan ska vara så neutrala som möjligt, som sedan tillsammans utser en tredje skiljeman. Dessa tre skiljemän kan alltså inte hamna i en situation där lika många skiljemän företräder ett visst utslag. Det är dock möjligt att parterna kommer överens om att bara använda en skiljeman, skiljemännen kan nämligen vara dyra. Det går även att avtala om att ha fler skiljemän om parterna så önskar. Det kan till exempel vara en tvist som ska lösas i en skiljenämnd och om tvisten rör ett avtal som berör flera olika, vardera väldigt komplexa, fackområden kan det vara bra med skiljemän som har kompetens inom dessa olika områden.

Om det går att överklaga utslaget från en tvist som lösts i en skiljenämnd beror på vad parterna avtalat om, det går alltså att avtala bort rätten till att överklaga. Att ta bort rätten att överklaga kan vara ett sätt att undvika väldigt utdragna processer, som processer ofta blir när väldigt stora pengar står på spel. Lagen om skiljeförfarande, som gäller i Sverige, är dispositiv vilket betyder att lagen kan avtalas bort i delar eller i sin helhet.

Kan ett utslag från en tvist som lösts i skiljenämnd bli ogiltigt?

Det finns fall då ett utslag av en skiljenämnd kan bli förklarat som ogiltigt enligt lag. Detta kan till exempel röra tvister som enligt lagen om skiljeförfarande inte får avgöras av skiljenämnder. Andra exempel är när skiljedomen inte är korrekt utformad, till exempel att den inte är skriftlig eller undertecknad på rätt sätt. Delar av en skiljedom kan också vara ogiltig utan att hela domen är det.

Sammanfattning

Vilka är fördelarna med att lösa tvist i skiljenämnd?

Anledningen till att så många företag väljer att lösa tvister i skiljenämnd är förstås att det finns så många fördelar med ett skiljeförfarande. Den fördel som nämns oftast är att en skiljenämnd nästan alltid arbetar mycket snabbare än en offentlig domstol, där det finns många fall av publik karaktär som har företräde, och eftersom tid är pengar så sparar företagen pengar på att få sin tvist löst snabbare.

Andra fördelar med att lösa en tvist i en skiljenämnd är att det går att hålla skiljedomen hemlig, detta betyder att ett företag inte måste skylta med att ha gått med på något som de offentligt inte vill erkänna. Att inte kunna överklaga skiljedomen har också många fördelar eftersom man vet att när domen fallit så är det sluttvistat, den osäkerhet som råder vid överklaganden kan kosta mycket tid och pengar.

Slutligen så uppskattar också många företag att skiljenämnden är neutral så tillvida att vardera parten får utse en domare som sedan tillsammans väljer den tredje. Detta ökar förtroendet för domslutet.

Vilka är nackdelarna med att lösa tvist i skiljenämnd?

Det finns dock förstås också nackdelar med att lösa en tvist i skiljenämnd. Den vanligaste nackdelen som förs fram är att skiljeförfarandet kan bli väldigt dyrt. Om den tvist som ska lösas är komplex kan mycket tid behöva läggas ned på att lösa den, och de skickliga skiljedomare som kan hantera komplexa tvister kommer att kosta mycket pengar. Förlorar man måste man normalt sett också betala motpartens kostnader.

En nackdel med skiljenämnd är att det blir dyrt eftersom förlorande part får betala kostnaderna för skiljemännen förutom motpartens och egna rättegångskostnader.

Kontakta Rättsakuten för rådgivning om tvister i skiljenämnder och skiljedomstolar.

Läs mer