Om du ska stämma någon är det viktigt att stämningsansökan är utformat på ett korrekt sätt. Risken är annars att din ansökan om stämning avvisas. Ett krav är att man anger de omständigheter som åberopas till grund för talan.

Vad är avtalsbundenhet

Att känna till lagen

Lagen består av rättsregler och när domstolen avgör ett mål, så kommer den att tillämpa en eller flera rättsregler. Som part i målet behöver man inte känna till vilka rättsregler som finns och vilka rättsregler som domstolen ska tillämpa – principen är att det är domstolen som känner till lagen – men det kan ändå vara bra att känna till rättsreglerna.

Genom att känna till lagen och rättsreglerna, kan man dels bedöma hur stora chanser man har att nå framgång med sin talan, dels förmå domstolen att tillämpa den rättsregel som gynnar en själv. Det senare gör man genom hur man anger sina grunder.

Grunder och rättsfakta

Det viktigaste, när det gäller omständigheterna, är att i ansökan om stämning ange de omständigheter som är av omedelbar betydelse för utgången i målet. Detta brukar kallas för grunderna för talan. Det brukar också kallas rättsfakta.

Rättsfakta är kopplade till rättsregler. Man brukar tala om abstrakta rättsfakta och det är detsamma som rekvisit i rättsregler. Det kan till exempel vara att priset för en vara inte följer av avtalet. Detta kallas rättsfakta eller rekvisit. Enligt 45 § köplagen ska då köparen betala ett skäligt pris. Detta kallas rättsföljd.

Konkreta rättsfakta är verkliga omständigheter som är kopplade till abstrakta rättsfakta. Det kan till exempel vara att priset inte framgår av det avtal som parterna ingått ett visst datum. Om man i sin stämningsansökan yrkar att köparen ska betala ett visst angivet skäligt pris, så är en del av grunderna för talan, något som är av omedelbar betydelse för utgången i målet, att priset inte framgår av parternas avtal.

Dessa konkreta rättsfakta, grunderna för talan, kan man lämpligen ange under en särskild rubrik i sin ansökan om stämning. Jag brukar ha rubriken ”Grunder”.

Betydelsen av grunder

Vilka grunder man anger är av stor betydelse för målets fortsatta handläggning. För det första är det en förutsättning för en effektiv rättegång, att man tydligt angett sina grunder.

För det andra är det en förutsättning för att motparten ska kunna bemöta ens påståenden. Om man till exempel anger att parterna ingått ett köpeavtal ett visst datum och att priset inte framgår av avtalet, så kan motparten som grund för sin invändning ange till exempel att det inte är fråga om ett köpeavtal eller att priset framgår av avtalet.

För det tredje får grunderna processuell betydelse. Efter att ett mål avgjorts och domen vunnit laga kraft får till exempel inte samma sak tas upp på nytt – den principen heter res judicata. Vad som är samma sak avgörs mycket utifrån vilka grunder som anges. Det får också betydelse för hur en part får ändra sin talan under rättegången.

Detta gör också att det är viktigt att vara just konkret när man anger sina konkreta rättfakta eller grunder. Om man hänvisar till ett avtal är det bra att ange datum, om man hänvisar till en faktura, är det bra att ange fakturadatum och fakturanummer och så vidare.

Ytterligare omständigheter

I din stämningsansökan ska du inte bara ange konkreta rättsfakta, grunderna för talan. Det står i lagen att man ska ge en utförlig redogörelse för omständigheterna och då kan det enligt förarbeten vara bra att ange en bakgrund till tvisten och andra omständigheter som är av betydelse för målet.

Det kan inte allmänt sägas vilka ytterligare omständigheter som man ska ta upp. I vårt exempel kan sådana omständigheter från motparten till exempel vara att parterna tidigare ingått liknande avtal med ett bestämt pris och att man varit överens om att samma pris ska tillämpas för det aktuella avtalet.

Jag brukar ha två rubriker, nämligen ”Bakgrund” och ”Sakomständigheter”. Under ”Bakgrund” anger jag sådana omständigheter som jag antar är otvistiga mellan parterna. Under ”Sakomständigheter” anger jag sådana ytterligare omständigheter som det kan tänkas att motparten kommer att invända emot.

Bemöta motpartens grunder

En vanlig fråga är om man ska bemöta motpartens grunder när man anger sina grunder. Det finns stöd för detta i förarbeten till rättegångsbalken, men det har också diskuterats bland rättsvetenskapsmän.

I vårt exempel skulle det kunna vara att redan i stämningsansökan ange att det aktuella avtalet skiljer sig från tidigare avtal på ett visst sätt och på så sätt bemöta motpartens argument att samma pris är tillämpligt.

Min personliga bedömning är att det kan vara bra att i stämningsansökan bemöta de grunder som man vet att motparten kommer att åberopa. Om man är osäker är det bättre att utelämna dem, dels för att inte göra stämningsansökan onödigt omfattande, dels för att inte ge motparten tips om invändningar.

Peter Dittmer

Jurist Peter Dittmer

[email protected]
0760-35 75 95

Kontakta Rättsakutens jurister!