Om du ska stämma någon är en viktig fråga hur yrkandet i stämningsansökan ska utformas. Om ansökan om stämning inte innehåller ett bestämt yrkande eller om det inte uppfyller kraven för fullgörelsetalan respektive fastställelsetalan kan din ansökan avvisas.

Ett yrkande, Hur ska man utforma ett yrkande?, Rättsakuten

Ett bestämt yrkande

Ett yrkande är en beskrivning av vilket domslut du vill att domstolen ska meddela. Du måste detaljerat redovisa vad du vill att domstolen ska bestämma och det ska på något sätt innefatta motparten.

Två vanliga yrkanden är att man yrkar att motparten ska betala ett visst belopp eller att motparten ska överlämna viss egendom. I dessa fall är det viktigt att specificera vilket belopp som ska betalas respektive att individualisera vilken egendom som ska överlämnas.

Flera yrkanden

En stämningsansökan innehåller ofta mer än ett yrkande. Det är vanligt med flera parallella yrkanden. Särskilt vanligt är det att dels yrka att motparten ska betala ett visst belopp, dels att motparten ska ersätta rättegångskostnader med ett belopp som senare kommer att anges.

Det kan också förekomma andra parallella yrkanden. Vid en försenad leverans kan till exempel mottagaren dels yrka att motparten ska överlämna den aktuella egendomen, dels ersätta skada som uppstått på grund av förseningen med visst belopp.

Flera yrkanden kan också vara alternativa. Med det avses att ett yrkande gäller i första hand och att det är först om detta yrkande avslås som domstolen ska pröva det andra yrkandet. I dessa fall är det viktigt att ange i vilken ordning som domstolen ska pröva yrkandena. Ett exempel på detta är vid en försenad leverans i ett köp, som mottagaren i första hand kan yrka att motparten ska överlämna egendomen i fråga och i andra hand ska betala tillbaka köpeskillingen.

Fastställelsetalan och fullgörelsetalan

Det finns två olika typer av talan, nämligen fastställelsetalan och fullgörelsetalan. Skillnaden mellan dessa är att vid en fullgörelsetalan ska motparten fullgöra viss prestation, medan vid en fastställelsetalan ska domstolen fastställa att ett visst rättsförhållande föreligger eller inte föreligger.

Exempel på fullgörelsetalan är de ovan nämnda, att motparten ska betala ett visst belopp eller överlämna viss egendom. Fastställelsetalan innebär att fastställa att någon av parterna har en viss rättighet eller skyldighet. Till exempel äganderätt till viss egendom eller skyldighet att betala skadestånd.

I praktiken är det yrkandet som avgör om man för en fastställelsetalan eller en fullgörelsetalan. Vid en fullgörelsetalan brukar man använda ordet ”förpliktar”, till exempel:

”Käranden yrkar att tingsrätten förpliktar svaranden att betala 100 000 kronor till käranden”.

Vid en fastställelsetalan brukar man använda orden ”förklarar” eller ”fastställer”, till exempel:

”Käranden yrkar att tingsrätten fastställer att käranden har bättre rätt till fastigheten Tomten 1:1 än svaranden”

Kraven för att få en fullgörelsetalan respektive fastställesetalan

En fastställelsetalan och fullgörelsetalan skiljer sig när det gäller resultatet. En fullgörelsetalan leder till en exigibel dom, det vill säga en dom som kan verkställas. Med en dom är det möjligt att vända sig till Kronofogden och kräva utmätning eller handräckning. En fastställelsetalan får sin betydelse för en annan process. Med en dom är det möjligt att avhysa någon eller kräva skadestånd.

Det ställs vissa krav för att domstolen ska godta en fullgörelsetalan respektive fastställelsetalan.

En fullgörelsetalan kräver att svarandens förpliktelse är förfallen, vilket innebär till exempel att förfallodatumet för en faktura betalningstidpunkten som anges i ett avtal har passerats.

Det ställs upp fyra krav för att en fastställelsetalan ska prövas. Det första är att den gäller ett rättsförhållande. Den får till exempel inte gälla tolkningen av en lag eller vad som har hänt. Den ska vara kopplad till parternas rättigheter eller skyldigheter. Det andra är att det råder ovisshet om rättsförhållandet. Ofta krävs det att motparten uttryckt en annan åsikt. Det tredje är att ovissheten leder till problem, så kallat förfång. Det fjärde är att det är lämpligt med en fastställelsetalan. Detta handlar ofta om olägenheten det innebär för motparten att genomgå två processer. I vissa fall anses en fastställelsetalan olämplig om det är möjligt att föra en fullgörelsetalan istället.

Om man inte vet vad man vill

Allmänt är man inte redo att ansöka om stämning om du inte vet vad du vill. Det kan vara svårt att ange ett bestämt belopp – det kan till exempel vara svårt att beräkna ett skadestånd i ett tidigt skede.

Man måste dock ange ett belopp. Om motparten inte hör av sig ska domstolen nämligen kunna avkunna en tredskodom. Om det inte är möjligt att ange ett visst belopp får man välja mellan att föra en fastställelsetalan istället för en fullgörelsetalan och yrka att domstolen ska fastställa att det föreligger betalningsskyldighet, eller att ange ett troligt belopp som det sedan är möjligt att höja eller sänka.

Ett yrkande, Hur ska man utforma ett yrkande?, Rättsakuten

Familjejurist Peter Dittmer

[email protected]
0760-35 75 95

Kontakta Rättsakutens jurister!