När ett måleribolag har organiserat sin verksamhet så att de anställda målarna inte inställer sig i måleribolagets lokaler vid arbetsdagens början och slut, utan istället reser direkt från bostaden till dagens första kund och från dagens sista kund till bostaden, så ska restiden till och från bostaden enligt Arbetsdomstolen inte ses som arbetstid.

, Målares resor till arbetet var inte arbetstid, Rättsakuten

Foto av Justina Rosengren

Vad är arbetstid?

De flesta människor har ganska klart för sig vad arbetstid är för något, men hur definieras arbetstid i lagstiftningen. Det finns en lag som heter arbetstidslagen, men den innehåller ingen definition av vad arbetstid är för något. Lagen reglerar hur lång arbetstid som är tillåten och vad som gäller vid jourtid, övertid och mertid.

Frågar man en arbetstagarorganisation kanske svaret blir att arbetstiden regleras i anställningsavtalet och i kollektivavtalet. Dessa avtal brukar dock inte heller reglera vad arbetstid är för något, bara hur lång arbetstiden är och när det är arbetstid.

Inom EU finns arbetstidsdirektivet och i det finns en definition av arbetstid. Enligt artikel 2 i direktivet är arbetstid:

”All tid i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter.”

Enligt arbetstidsdirektivet finns det bara två sorters tid, nämligen arbetstid och viloperiod. All tid som inte är arbetstid är en viloperiod.

Tre rekvisit för arbetstid

EU-domstolen har prövat vad som utgör arbetstid och då funnit att tre rekvisit ska vara uppfyllda. För att en tid ska vara arbetstid krävs:

  1. Att arbetstagaren utför sina aktiviteter eller uppgifter.
  2. Att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande.
  3. Att arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen.

Arbetstid under restid

EU-domstolen har i det så kallade Tyco-målet prövat om restiden mellan arbetstagarnas bostad och dagens första kund samt från dagens sista kund till arbetstagarnas bostad utgjorde arbetstid eller viloperiod.

Avseende det första rekvisitet fann EU-domstolen att resorna var nödvändiga för att arbetstagarna skulle kunna utföra arbete hos kunderna. I det aktuella fallet hade resorna till dagens första kund och från dagens sista kund tidigare utgått från regionala kontor, som nu dock stängts. EU-domstolen konstaterade att resorna setts som arbetstid innan de regionala kontoren stängt. Därför fann domstolen att arbetstagarna skulle anses utföra sina aktiviteter eller uppgifter under resorna.

Avseende det andra rekvisitet fann EU-domstolen att arbetsgivaren bestämde i vilken ordning och vid vilken tid arbetstagarna skulle besöka kunderna. Arbetstagarna omfattades av arbetsgivarnas instruktioner och arbetsgivarna kunde när som helst ändra tid eller ställa in ett besök. Arbetstagarna kunde därför inte fritt förfoga över sin tid och ägna sig åt sina egna intressen. Därför fann domstolen att arbetstagarna skulle anses stå till arbetsgivarens förfogande.

Avseende det tredje rekvisitet fann EU-domstolen att arbetstagarnas arbetsplats inte kunde anses vara begränsad till den plats där de rent fysiskt utförde sitt arbete åt kunderna. Eftersom det inte fanns någon annan fast bestämd arbetsplats skulle de anses befinna sig på arbetsplatsen under resor till och från kunder. Det spelade ingen roll att resorna började eller slutade vid bostaden. Därför fann domstolen att arbetstagarna skulle anses befinna sig på arbetsplatsen.

Domstolen fann att alla tre rekvisit för arbetstid var uppfyllda och besvarade därför frågan med att restiden utgjorde arbetstid.

Arbetstid enligt måleriavtalet

Den 12 februari 2020 avgjorde Arbetsdomstolen mål A 76/18 och där klargjorde domstolen om restid skulle anses vara arbetstid enligt kollektivavtalet för måleriyrket, det så kallade måleriavtalet.

Det var fråga om ett måleribolag som hade organiserat sin verksamhet så att de anställda målarna inte inställde sig i måleribolagets lokaler vid arbetsdagens början och slut. Istället reste de direkt från bostaden till dagens första kund och från dagens sista kund till bostaden.

Svenska Målareförbundet menade att restiden mot bakgrund av EU-domstolens praxis skulle ses som arbetstid.

Arbetsdomstolen prövar först om arbetstagarna stått till arbetsgivarens förfogande under resorna. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren inte brukar kontakta målarna under den aktuella restiden och att de inte varit skyldiga att vara tillgängliga under restiden. Arbetsgivaren har visserligen beordrat målarna att inställa sig hos kunden vid en viss tid, men inte bestämt på vilket sätt målarna skulle ta sig dit. Sammantaget finner Arbetsdomstolen att åliggandet att resa till arbetet inte var en sådan större inskränkning i arbetstagarnas möjlighet att förfoga över sin tid att de skulle anses stå till arbetsgivarens förfogande. Därmed var ett av rekvisiten inte uppfyllt.

Arbetsdomstolen prövar även om de andra två rekvisiten är uppfyllda. Arbetsdomstolen påtalar skillnaderna mot Tyco-målet, nämligen att arbetstagarna i Tyco-målet tidigare haft som arbetsuppgift att resa med bil mellan regionkontoret och kunderna. Det som ändrats har bara varit att regionkontoren lagts ned. Vid en samlad bedömning finner Arbetsdomstolen att målarna inte utfört uppgifter eller aktiviteter under den aktuella restiden och att en förutsättning för att de skulle anses befinna sig på sin arbetsplats var att de utförde uppgifter eller aktiviteter.

Därmed finner Arbetsdomstolen att inget av de tre rekvisiten är uppfyllda och att den aktuella restiden därmed inte är att se som arbetstid.

Arbetsdomstolen tillägger också att arbetstidsdirektivet inte reglerar löne- och ersättningsfrågor utan att syftet med direktivet är att skydda arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Det finns enligt domstolen inget som talar för att målarna inte fått den viloperiod de har rätt till. Resorna i målet är inte heller anmärkningsvärda i jämförelse med normala restider för arbetstagare med fast arbetsplats.

Läs mer

Vill du få mer information om arbetstid och arbetsrätt i allmänhet, så kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev nedan. Vill du komma i kontakt med en jurist som kan arbetsrätt så besök vår sida om arbetsrätt.

Vill du ha Rättsakutens nyhetsbrev?