En miljöorganisation har enligt Högsta domstolen klagorätt i fråga om bygglovsbeslut om målet är tydligt relaterat till miljö och naturskyddet. Högsta domstolen kommer fram till detta genom en tolkning av förvaltningslagens bestämmelser utifrån Århuskonventionens regler om tillgång till rättslig prövning.

, Miljöorganisationer får överklaga bygglovsbeslut med tydlig miljöanknytning, Rättsakuten

Foto av Justina Rosengren

Århuskonventionen och tillgång till rättslig prövning

Århuskonventionen är en FN-konvention som handlar om miljö och mänskliga rättigheter och som reglerar relationen mellan regeringen och medborgarna i ett land. Konventionen är också integrerad i EU-rätten.

Århuskonventionen består av tre olika delar, nämligen:

  • tillgång till information
  • allmänhetens deltagande
  • tillgång till rättslig prövning

Tillgång till rättslig prövning innebär att både berörda parter och berörd allmänhet ska ha rätt att få tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Det finns också en bestämmelse om att även den allmänhet som inte har ett tillräckligt intresse i frågan eller som har en rättighet som kränkts, har en rätt att få handlingar att och underlåtenheter som strider mot den nationella miljörätten prövade av domstol.

Den sistnämnda bestämmelsen har lett till 16 kap 13 § miljöbalken som reglerar att olika beslut enligt balken får överklagas av en miljöorganisation som uppfyller vissa krav, bland annat avseende ändamål, antal medlemmar och verksamhetstid.

Överklaganden av beslut enligt plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen delar upp de beslut som fattats med stöd av lagen i sådana beslut som överklagas genom kommunalbesvär enligt kommunallagen och sådana beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär enligt förvaltningslagen.

Det finns en specialbestämmelse om miljöorganisationer. Enligt 13 kap 6 § plan- och bygglagen får miljöorganisationer som uppfyller kraven enligt 16 kap 13 § miljöbalken överklaga vissa beslut om detaljplaner.

Miljöorganisationers klagorätt i mål om bygglov

Den 11 mars 2020 avgjorde Högsta domstolen rättsfallet ”Bygglovet i Svartrå” och där klargjorde domstolen när en miljöorganisation har klagorätt i mål om bygglov.

I fallet var det en person som hade ansökt om bygglov för ett enbostadshus på en fastighet i Falkenbergs kommun. Bygglovsnämnden i kommunen biföll ansökan och Naturskyddsföreningen överklagade nämndens beslut. Frågan i målet var om Naturskyddsföreningen hade rätt att överklaga nämndens beslut om bygglov.

Högsta domstolen konstaterar att det inte finns någon specialbestämmelse om överklagande i mål om bygglov och att det därför är frågan om hur 42 § förvaltningslagen ska tolkas.

Högsta domstolen fastslår att svensk rätt ska tolkas med beaktande av Sveriges internationella åtaganden och att det finns en skyldighet att tolka svensk rätt i ljuset av unionsrättens krav. En tolkning av de aktuella bestämmelserna som skulle ge miljöorganisationer en klagorätt i vissa fall strider enligt Högsta domstolen inte mot bestämmelsernas ordalydelse. Det finns enligt domstolen inget skäl till en restriktiv tolkning i strid med Århuskonventionen.

Vidare finner Högsta domstolen att en bygglovsprövning kan aktualisera olika miljörättsliga bestämmelser. Bygglovsbestämmelserna hänvisar bland annat till miljöbalkens bestämmelser om skydd för ekologiskt känsliga områden och riksintresse för naturvården. Samtidigt aktualiseras inte miljörättsliga bedömningar i alla bygglovsärenden.

Mot bakgrund av detta finner Högsta domstolen att förvaltningslagen ska ges en tolkning som innebär att miljöorganisationer har klagorätt i fråga om bygglovsbeslut som aktualiserar hänsynstaganden som mer tydligt är relaterade till miljön och naturskyddet.

I det aktuella fallet låg fastigheten mellan två naturreservat och delvis inom det ena av naturreservaten. Högsta domstolen finner att Naturskyddsföreningen har klagorätt i målet.

Läs mer

Vill du få mer information om bygglov och bygglovsärenden, så kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev nedan. Vill du komma i kontakt med en jurist som kan fastighetsrätt, så besök vår sida om fastighetsjurist.

Vill du ha Rättsakutens nyhetsbrev?