Undrar du huruvida en styrelseledamot kan göra gällande regressrätt gentemot den andra styrelseledamoten på den grunden att den har betalat bolagets skatteskuld? Då är Skatteskuldsfallet ett viktigt rättsfall för dig att ha koll på.

Skatteskuld, regressrätt

Om kontrollbalansräkning

Kapitalbrist innebär att bolagets eget kapital understiger aktiekapitalet. Om det är så att bolaget har ett kapital som understiger hälften av det aktiekapital som finns registrerad har bolaget en kritisk kapitalbrist. När ett bolag lider av kritisk kapitalbrist är styrelsen förpliktigad att vidta vissa åtgärder i enlighet med 25 kap. 13–16 §§ ABL.

De åtgärder som styrelsen inledningsvis måste vidta framgår i 23 kap. 13 § ABL. Enligt bestämmelsen så är styrelsen skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning ifall det finns skäl att anta att bolaget lider av kritisk kapitalbrist. Vidare så framgår det i bestämmelsen att styrelsen också är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning om det står klart att bolaget inte har tillräckligt med tillgångar för att kunna betala utmätningsfordringar fullt ut.

Bolagets revisor ska granska kontrollbalansräkningen, om det är så att bolaget är skyldig att ha en revisor.

Om man har en kontrollbalansräkning som visar kapitalbrist (mindre än halva aktiekapitalet) så måste bolagsstämman sammankallas (första kontrollstämman) och ta beslut om bolaget ska likvideras, se 25 kap. 15 § ABL. Styrelsen ska då lägga fram en åtgärdsplan som stämman ska rösta om de ska anta eller inte, aktieägarna ska alltså fatta ett beslut om de ser ett ljus i tunneln. Aktieägarna har 8 mån på sig att rädda bolaget om de beslutar om att rädda bolaget enligt 25 kap. 16 § ABL. Efter 8 månader kallar styrelsen till en andra kontrollstämma, om problemet inte är löst så måste bolaget likvideras, annars så drabbas styrelsen av personligt ansvar.  Styrelsen måste då ansöka om likvidation hos tingsrätten.

Om styrelseledamöters solidariska ansvar

Av 25 kap. 18 § ABL följer att ifall styrelsen inte har sett till att upprätta en kontrollbalansräkning och låta kontrollbalansräkningen bli granskad av bolagets revisor eller sammankalla den första kontrollstämman eller att göra en ansökan hos tingsrätten om att bolaget ska likvideras så är styrelseledamöterna solidarisk ansvariga för bolagets skulder under den period som underlåtenheten består.   

Skatteskuldsfallet

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 2009 s. 221 som kallas för Skatteskuldsfallet.

Det som hade hänt var att två personer, B.H och P.M bildade tillsammans med en tredje person bolaget Mico-Montage AB. Efter ett tag så valde B.H och P.M att köpa ut den här tredje personen vilket innebar att de efter det ägde hälften var av aktierna i Mico-Montage AB. B.H och P.M var båda styrelseledamöter i bolaget och hade rätt att teckna bolagets forma. Mico-Montage AB fick ekonomiska problem och i april 1994 så valde man att upprätta en kontrollbalansräkning.

Bolagets egna kapital var förbrukat

Kontrollbalansräkningen visade på att bolagets egna kapital var förbrukat. Det gick inte att återställa det egna kapitalet vilket ledde till att man blev tvungen att likvidera bolaget. Det ledde till att det uppstod frågan om vilken personlig ansvar P.M och B.H hade i egenskap av styrelseledamöter för bolagets skulder. Då bolaget hade skatteskulder så ansökte kronofogdemyndigheten  1996 om att bolaget skulle försättas i konkurs. När konkursförhandlingarna hölls så sa B.H att han kunde betala bolagets skatteskulder. B.H använde då pengarna som han fick låna av sin mor för att betala bolagets skatteskuld om 190.000 kr.

Högsta domstolens bedömning

Frågan i målet var huruvida B.H hade regressrätt gentemot P.M då B.H hade betalat den skatteskuld som bolaget hade.

HD framhöll inledningsvis att reglerna som behandlar personligt ansvar när bolaget lider av kapitalbrist har som syfte att fastställa vart gränsen går för hur långt det ska vara möjligt att fortsätta driva en förslutsdrivande verksamhet innan bolaget måste likvideras med hänsyn till borgenärernas intresse.

Presumtionsansvar

HD konstaterade därefter att det medansvar som styrelseledamöterna har klassas som en presumtionsansvar, vilket innebär att om den som hävdar att en styrelseledamot är personlig ansvarig för bolagets skulder lyckas visa på att de objektiva förutsättningar för medansvar är uppfyllda så är det upp till den som anspråket är riktad mot att visa på att hen inte har agerat försumligt. I samband med att HD konstaterade detta så uttalade HD att det endast möjligt i undantagsfall ta hänsyn till faktorer som vilken information styrelseledamoten haft tillgång till och vad styrelseledamoten har haft för uppgifter i styrelsen och att utgångspunkten är att varje styrelseledamot är kompetent nog för att bedöma ifall bolagets ekonomiska situation har försämrats till den grad att den kritiska tidpunkten anses vara uppnått.

HD klargjorde också att varje styrelseledamot har ett ansvar för att de grundläggande uppgifter som styrelsen har blir fullgjorda och det oavsett vad man har för arbetsfördelning inom styrelsen. Man presumerar alltså att varje styrelseledamot är tillräcklig kunnig på ekonomiska frågor att den kan bedöma bolagets ställning och vilka kapitalbehov bolaget har.

Högsta Domstolen tog därefter upp frågan om styrelseledamöternas regressrätt och angav att som utgångspunkt gäller att man fördelar ansvaret efter huvudtalet. HD fastslog också att  ABL:s regler som behandlar styrelseledamöters personliga betalningsansvar är tillämpliga på alla slags skulder som ett bolag har, det vill säga också skatteskulder. HD konstaterade även att om en styrelseledamot ser till att betala en sådan skuld så inträder styrelseledamoten i borgenärens ställe och har därför regressrätt mot de andra styrelseledamöterna om det är så att styrelseledamöterna är medansvariga. Därför slog HD fast att BH hade regressrätt rätt gentemot P.M och att ansvaret skulle fördelas efter huvudtalet.

Fredrik Jörgensen

Jurist Fredrik Jörgensen

[email protected]
070-7756334
08-55766324

Kontakta Rättsakutens jurister!