Stämningsansökan

Vad är en stämningsansökan?

När två parter är i en rättslig tvist och inte kan komma överens själva är det vanligt att den ena parten ”stämmer” den andra. Egentligen är det tingsrätten som stämmer. En stämning är en uppmaning att redogöra för sin inställning till tvisten. Den sökande – den som kräver något och som också kallas kärande – skickar egentligen in en ansökan om att tingsrätten ska stämma – en stämningsansökan.

Syftet med en stämningsansökan är att tingsrätten ska lösa tvisten åt parterna. Käranden skickar in en stämningsansökan där han eller hon beskriver vad som krävs av motparten. Motparten – som också kallas svarande – inkommer sedan med ett svaromål där han eller hon berättar hur han eller hon ställer sig till kraven. En ansökan om stämning är ofta det första steget i rättegången.

Hur skriver man en stämningsansökan?

Det kanske svåraste med att ta sin tvist till tingsrätten är att skriva stämningsansökan. Rättegångsbalken reglerar vad en stämningsansökan måste innehålla. Om något saknas ska tingsrätten förelägga käranden att rätta till detta. Om så inte sker avvisas ansökan, vilket innebär att tingsrätten inte stämmer motparten.

När man skriver en stämningsansökan måste man ta med:

  • Ett bestämt yrkande
  • En redogörelse för grunderna
  • En redogörelse för bevisningen
  • En redogörelse för vad som gör tingsrätten behörig.

Dessutom ska ansökan skrivas under av dig eller ditt ombud.

Vad ska du komma ihåg att skicka in?

När du skickar in stämningsansökan är det vissa saker som är viktiga att inte glömma, nämligen:

  • Fullmakt. Om du anlitat ett ombud ska du bifoga en fullmakt i original.
  • Registreringsbevis. Om någon av parterna är ett bolag, en förening eller en annan juridisk person, ska du bifoga ett registreringsbevis för denna part.
  • Skriftlig bevisning. Om du anför skriftlig bevisning bör denna bifogas redan när stämningsansökan skickas in.
  • Kvitto på ansökningsavgift. Du bör befoga ett kvitto som visar att du betalat avgiften för ansökan om stämning.

Vart ska du skicka din stämningsansökan?

Du ska skicka in ansökan om stämning till den tingsrätt som är behörig att pröva den aktuella tvisten, vilket också kallas rätt forum eller laga domstol.

Det går inte att generellt svara på vilken tingsrätt som är rätt tingsrätt. Det beror på vilka som är parter och vad målet handlar om. Här är några exempel på rätt forum:

  • Svarandens forum. Tingsrätten där svaranden har sin hemvist.
  • Fastighetsforum. Om tvisten rör äganderätten eller nyttjanderätten till en fastighet, tingsrätten fastigheten ligger.
  • Arvsforum. Om tvisten rör arv eller testamente, tingsrätten där den döde hade sin hemvist.
  • Kontraktsforum. Om tvisten rör ett avtal, tingsrätten där avtalet ingåtts.
  • Skadeståndsforum. Om tvisten rör skadestånd, tingsrätten där den skadegörande handlingen ägt rum.

Kan jag skicka in stämningsansökan via mejl?

I vissa fall är det viktigt att skicka in en ansökan om stämning via mejl. I vissa fall ska nämligen en talan väckas inom en viss tid och om man är sent ute är det viktigt att skicka in ansökan via mejl och inte riskera att förseningar i postgången gör att dina möjligheter gå om intet.

Eftersom en ansökan om stämning ska vara undertecknad av käranden eller kärandens ombud, så kan du inte enbart skicka in stämningsansökan via mejl. Vissa tingsrätter kan godta om du enbart skickar in sidan med underskrift separat, men i allmänhet rekommenderas att hela ansökan skickas i original separat.

Vad kostar det att stämma någon?

Det kostar nästan ingenting att stämma någon. Merparten av alla kostnader för rättegången, det vill säga lokalerna där man träffas och där domstolspersonalen utför arbetet, samt löner till domare och andra anställda betalas av skattemedel.

Den som ansöker om stämning, käranden, måste dock betala en ansökningsavgift. För mål som gäller ett krav på mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga cirka 24 000 kronor, är avgiften 900 kronor. För andra mål är avgiften 2 800 kronor. Ansökningsavgiften betalas visa Domstolsverkets webbplats.

Om du anlitar ett ombud måste du också betala dina ombudskostnader. Om du kallar vittnen kan du bli tvungen att ersätta vittnena för att de kommer till tingsrätten.

Om du vinner målet kommer motparten som huvudregel att bli tvungen att betala ansökningsavgiften, ombudskostnader, vittneskostnader och andra rättegångskostnader som du haft. Om du förlorar kommer du som huvudregel att bli tvungen att betala motpartens rättegångskostnader.

Vad händer efter att stämningsansökan skickats in?

När stämningsansökan skickas in börjar rättegången, det vill säga processen i tingsrätten.

Det första steget är att beredningsjurister på tingsrätten prövar om stämningsansökan uppfyller kraven i rättegångsbalken.

Om kraven är uppfyllda stämmer tingsrätten motparten och därmed inleds det andra steget, nämligen förberedelsen av målet. Det handlar om att parterna ska tydliggöra sin talan och sin inställning till motpartens talan. Det är oftast både en skriftlig och en muntlig förberedelse. Den skriftliga förberedelsen innebär att parterna skickar olika yttranden till tingsrätten. Den muntliga förberedelsen är möten på tingsrätten.

Förberedelsen avslutas genom det tredje steget, huvudförhandling. Det är det som många kallar för rättegång. Det är ett möte i tingsrätten som pågår från några timmar till flera månader, beroende på hur omfattande målet är. Under huvudförhandlingen lägger parterna fram sin talan och sin bevisning och argumenterar för hur tingsrätten ska döma.

Efter huvudförhandlingen sker det fjärde steget, överläggningen. Då funderar tingsrätten på hur den ska döma och domen skrivs. Rättegången avslutas med att dom förkunnas.

En rättegång kan också avslutas på andra sätt, till exempel genom att parterna förliks och käranden återkallar sin talan.

Hur lång tid som en rättegång tar – från stämningsansökan till dom – kan variera mycket, men om det hålls muntlig förberedelse och huvudförhandling är det ovanligt att det går fortare än tio månader.

Hur lyckas man med en stämningsansökan?

Det absolut viktigaste för att nå framgång med en stämningsansökan är bevisningen. Tingsrätten dömer inte för att uppnå rättvisa eller liknande utan tingsrätten dömer på bevisningen. Det allra viktigaste är därför att ha konkreta och starka bevis för sin talan.

Eftersom bevisningen är viktig är det också viktigt att ha de svenska bevisreglerna klara för sig. Ett viktigt begrepp är bevisbörda. Den part som har bevisbördan är den som förlorar om en omständighet inte är bevisad. Ett annat begrepp är beviskrav. Det står för vilka krav som ska ställas för att en omständighet ska anses bevisad.

En annan sak som är viktig är att vara klar och tydlig i sin talan. Detta är viktigt eftersom tingsrätten annars kanske inte kommer att förstå dig och förstå varför tingsrätten ska döma till din fördel.

Att du ska vara tydlig innebär för det första att yrkandena ska vara tydliga. Det innebär också att grunderna ska vara tydliga och att sambandet mellan händelseförloppet och yrkandena ska vara logiska. Det ska också finnas ett klart och tydligt samband mellan bevisningen och de omständigheter man åberopar. I detta ligger också att det finns en fördel med att tydligt visa vilken rättsregel man stödjer sina yrkanden på.

En annan sak som är viktig är att ha tingsrättens förtroende. Även om det inte alltid erkänns öppet är det viktigt för utgången att vara förtroendeingivande. I detta ligger bland annat att man ska vara saklig och inte överdriva, att man ska vara påläst och verka insatt i frågan och att man ska vara ordentlig och passa tider.

Slutligen är det en fördel att anlita ett ombud. Det finns många moment, både i stämningsansökan och i den följande rättegången som är svåra och där det är bra att ha den erfarenhet som en jurist har.

Vill du veta mer?

Om du funderar på att skicka in en stämningsansökan, så är det viktigaste att skriva en bra ansökan. Ladda ned vår guide för att få konkreta tips om bland annat hur du ska ange forum, hur du ska skriva dina yrkanden och vilken bevisning du ska skicka in.

Ladda ner vår guide!

Guide: Stämningsansökan

För- och efternamn
Stämningsansökan, Stämningsansökan, Rättsakuten

Jurist Peter Dittmer

[email protected]
0760-35 75 95

Ladda ner vår guide!

Guide: Stämningsansökan

För- och efternamn