Var du styrelseledamot i ett bolag och är orolig för att bli personlig ansvarig för bolagets förpliktelser trots utträdde från bolaget? Då är Utträdesfallet ett viktigt rättsfall för dig att hålla koll på.

Styrelseledamot

Om kontrollbalansräkning

Kapitalbrist innebär att bolagets eget kapital understiger aktiekapitalet. Om det är så att bolaget har ett kapital som understiger hälften av det aktiekapital som finns registrerad har bolaget en kritisk kapitalbrist. När ett bolag lider av kritisk kapitalbrist är styrelsen förpliktigad att vidta vissa åtgärder i enlighet med 25 kap. 13–16 §§ ABL.

De åtgärder som styrelsen inledningsvis måste vidta framgår i 25 kap. 13 § ABL. Enligt bestämmelsen så är styrelsen skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning ifall det finns skäl att anta att bolaget lider av kritisk kapitalbrist. Vidare så framgår det i bestämmelsen att styrelsen också är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning om det står klart att bolaget inte har tillräckligt med tillgångar för att kunna betala utmätningsfordringar fullt ut.

Granska kontrollbalansräkningen

Bolagets revisor ska granska kontrollbalansräkningen, om det är så att bolaget är skyldig att ha en revisor.

Om man har en kontrollbalansräkning som visar kapitalbrist (mindre än halva aktiekapitalet) så måste bolagsstämman sammankallas (första kontrollstämman) och ta beslut om bolaget ska likvideras, se 25 kap. 15 § ABL. Styrelsen ska då lägga fram en åtgärdsplan som stämman ska rösta om de ska anta eller inte, aktieägarna ska alltså fatta ett beslut om de ser ett ljus i tunneln. Aktieägarna har 8 mån på sig att rädda bolaget om de beslutar om att rädda bolaget enligt 25 kap. 16 § ABL. Efter 8 månader kallar styrelsen till en andra kontrollstämma, om problemet inte är löst så måste bolaget likvideras, annars så drabbas styrelsen av personligt ansvar.  Styrelsen måste då ansöka om likvidation hos tingsrätten.

Om styrelseledamöters solidariska ansvar

Av 25 kap. 18 § ABL följer att ifall styrelsen inte har sett till att upprätta en kontrollbalansräkning och låta kontrollbalansräkningen bli granskad av bolagets revisor eller sammankalla den första kontrollstämman eller att göra en ansökan hos tingsrätten om att bolaget ska likvideras så är styrelseledamöterna solidariskt ansvariga för bolagets skulder under den period som underlåtenheten består.   

Utträdesfallet

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 2014 s. 892 som kallas för Utträdesfallet.

Vegagatans Blomsterhandel AB hade en person som var den enda styrelseledamoten i bolaget. År 2000 skedde en försäljning av alla tillgångar som bolaget hade och bolaget slutade driva sin verksamhet. Vid samma tidpunkt så led bolaget av kritisk kapitalbrist. Det upprättades ingen kontrollbalansräkning vilket innebar att en ansvarsperiod då började löpa. År 2003 så skedde det en försäljning av bolaget och då utträde också styrelseledamoten. Året efter, det vill säga efter att styrelseledamoten hade lämnat styrelsen så gjorde bolaget beställningar av varor från ett annat bolag, borgenären i det här fallet. Bolaget försattes i konkurs och vid den tidpunkten så hade borgenären inte fått ersättning för varorna som bolaget hade beställt och styrelsen i bolaget hade inte vidtagit någon åtgärd som var nödvändigt för att ansvarsperioden som började löpa år 2000 skulle sluta löpa.

Högsta domstolens bedömning

Frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var ifall en styrelseledamot kan hållas medansvarig för de skulder som har uppkommit i bolaget efter att styrelseledamoten har lämnat styrelsen.

Högsta domstolen började med att konstatera att man gör medansvarsbedömningen i två steg. Först så gör man en prövning av om de objektiva förutsättningarna som krävs för ansvar är uppfyllda. Därefter så prövar man ifall styrelseledamoten har agerat vårdslöst.

Högsta domstolen uttalade att när det gäller styrelseledamöters medansvar så har det behandlats i förarbetena men att det i förarbetena uttalades att frågan skulle överlämnas till rättstillämparen då man konstaterade att ifall frågan skulle vara föremål för lagreglering så skulle det bli väldigt stelbent.

Skydda bolagets borgenärer

Enligt Högsta domstolen så är ändamålet med reglerna i 25 kap 18 §. ABL att skydda bolagets borgenärer och att de ska funka som påtryckningsmedel för att styrelsen ska handla på det sätt framgår i lagen. Därför skulle man när man tolkar bestämmelsen ta hänsyn till det syftet. Det konstaterades att det inte framgår i ABL vad det är som händer när en styrelseledamot lämnar styrelsen. Det konstaterades att det inte fanns något i lagtexten som stödde ståndpunkten att det i ett sådant fall så ska medansvaret upphöra. En sådan ståndpunkt skulle inte heller vara förenligt med lagens syfte. Högsta domstolen kom därmed fram till en styrelseledamot ska kunna hållas ansvarig för skulder som uppkommer efter utträdet ifall ansvarsperioden fortfarande löper, detta med hänvisning till hur medansvarsreglerna är konstruerade.

Styrelseledamot försumlig

Detta innebär att för att en styrelseledamot inte ska hållas ansvarig i ett sådant fall så måste styrelseledamoten visa att den inte har varit försumlig. Enligt Högsta domstolen så är inte styrelseledamoten försumlig ifall han eller hon trots att lämpliga åtgärder vidtagits under perioden styrelseledamoten satt i styrelsen inte lyckades driva de åtgärder som var föreskrivna. eller ifall styrelseledamoten hade skäl att förlita sig på att den nya styrelsen eller den kvarvarande styrelsen skulle se till att vidta de åtgärder som har varit föreskrivna utan något dröjsmål efter att styrelseledamoten har lämnat styrelsen. Högsta domstolen konstaterade att i det gör fallet så var inte styrelseledamoten försumlig då man hade företagit viss utredning av köparna och dessutom så hade köparen också garanterat styrelseledamoten att saker skulle skötas på rätt sätt. Styrelseledamoten hölls med andra ord inte medansvarig.

Fredrik Jörgensen

Jurist Fredrik Jörgensen

[email protected]
070-7756334
08-55766324

Kontakta Rättsakutens jurister!