En viktig utgångspunkten inom avtalsrätten är pacta sunt servanda, det vill säga att avtal ska hållas. Det uppstår oftast frågan om en part har presterat i enlighet med avtalet eller inte och för att kunna besvara frågan så måste man tolka innehållet i avtalet.

avtal

Tolkning av ett avtals innehåll

En viktig utgångspunkten inom avtalsrätten är pacta sunt servanda, det vill säga att avtal ska hållas. Det uppstår oftast frågan om en part har presterat i enlighet med avtalet eller inte och för att kunna besvara frågan så måste man tolka innehållet i avtalet.

Hur ska ett avtal tolkas?

Gemensamma partsviljan

När man ska tolka ett avtal så är utgångspunkten den gemensamma partsviljan. Detta innebär att man tittar på vad parterna ville när de ingick avtalet. Gemensam partsvilja går före det som står i avtalet.  Finns det ett skriftligt avtal som står i strid med parternas gemensamma vilja så har parternas gemensamma vilja företräde framför det som står i avtalet. Dom det inte går att bevisa gemensam partsvilja räcker det med att den ena partnern vid avtalsslutet klargjorde sin partsvilja och den andra partnern inte protesterade. Då har den partnern som inte protesterade bundit sig vid den andra partnerns partsvilja.  Dock svårt att bevisa, Detta kallas för dolusregeln.

Om man konstaterar att det inte finns en gemensam partsvilja så måste man titta på en rad omständigheter för att kunna fastställa avtalsinnehållet.

Språkinriktad tolkning

Högsta domstolen brukar väldigt ofta utgå från ordalydelsen (kan vara muntlig eller skriftlig). Det kallas för språkinriktad tolkning. Högsta domstolen konstaterade i NJA 2007 s. 35 att när man tolkar avtal så ska man först och främst utgå ifrån avtalets ordalydelse och då utgå ifrån vad texten har för språklig betydelse i normala fall.När det gäller konsument så går allmän språkbruk före fackspråk om det är mer fördelaktig för konsumenten, man tittar vidare på kontexten, alltså vad  som står innan och efter ordet, det vill säga i vilken kontext/sammanhang förekommer ordet?).

Några andra generella utgångspunkter vid språklig tolkning är att använder man samma ord, syftar man på samma sak. Använder man olika ord, syftar man på olika saker så därför om man använder samma ord på ett ställe som på ett annat ställe i avtalet så är utgångspunkten att ordet har samma innebörd på båda ställena.  Vidare har en precis formulering företräde framför en allmän formulering eftersom en precis formulering är mer genomtänkt.Vidare går nyare före äldre. Med andra ord så har det parterna har avtalat om i ett senare skede av avtalsförhandlingarna företräde framför det som hade avtalats i ett tidigare skede. Dock vid fastighetsköp har man oftast två dokumentet. Först ett dokument som är villkorad. Och sedan ett dokument som bekräftar/fastställer tidigare avtal (köpekontrakt och köpebrev). Om dessa skiljer sig åt har det första avtalet företräde (om inte särskilda skäl finns). Det andra är ju inte menat att vara annorlunda.

Skrivet går före tryck

Ytterligare en utgångspunkt är att  om parterna bestämmer sig för att lägga till nåt i ett avtal som är tryckt i förväg så går det som har lagt till före standardavtalet.

så har det särskilda tillägget har större betydelse än den standardiserade texten (skrivet går före tryck). 

Minimiregeln

Vidare när man gör språklig tolkning så läser man  inte in mer avvikande regler än vad som framgår i den dispositiva  lagen,  det kallas för minimiregeln. Man tittar alltså på hur parternas hade reglerats om det inte hade funnits något avtal. Finns det någon lag som hade varit aktuellt och vad säger den lagen? Minimiregeln innebär att för att det ska vara möjligt att ålägga sin motpart en större skyldighet än vad som följer av dispositiv rätt så måste det  framgå tydligt  i avtalet.

Om man inte kan fastställa någon gemensam partsvilja eller ordalydelse så kollar man bland annat på förhållandena när avtalet ingicks. Man utgår ifrån att även om parterna i nuläge inte har en gemensam uppfattning om avtalets innehåll så har det funnits en gemensam partsvilja när avtalet ingicks. Till exempel om det har funnits en mejlkonversation precis innan avtalets ingående där det framgår att de är överens om ett visst villkor

Systeminriktad tolkning

En annan viktig faktor är systematiken i avtalet och avtalets struktur, beroende på vad omkringliggande stycken handlar om kan man dra slutsatser om vad som menas med det otydliga avtalsvillkoret, man tolkar alltså avtalsklausulen olika beroende på vad omkringliggande stycken handlar om. Man kan också till exempel titta på underrubriken där klausulen finns för att lista ut dennes betydelse så är det något som talar för att avtalet ska ha det innehållet även om det inte framgår av avtalet. Det kallas för systeminriktad tolkning.

Parternas tidigare avtalsrelationer

En annan omständighet som kan vara av betydelse är hur parternas eventuella tidigare avtalsrelationer har sett ut. Den som hävdar att avtalets innehåll ska avvika från deras tidigare avtalsrelationer får ett svårare bevisläge.

Branschinriktad tolkning

En annan viktig faktor är sedvänja i branschen.  Det vill säga man kollar på hur det brukar se ut i branschen parterna är verksamma i. Det kallas för branschinriktad tolkning.

Teleologisk tolkning

En annan sak man ska tänka på är avtalets ändamål och syfte. Man tolka ett villkor i ett avtal i ljuset av syftet med avtalet och även med hänsyn till andra bestämmelser som finns i avtalet.Man ser ett avtal som en sammanhängande helhet som ska hänga ihop och vara logiskt. Detta kallas för teleologisk tolkning.

Dolusprincipen

En annan faktor man ska beakta  är illojalitet (dolusprincipen), det vill säga om en avtalspart vet att den andra motparten har missförstått nåt så kan det spela roll . Partern borde ha förstått att motparten hade missuppfattat eller säkerställt att motparten inte hade missuppfattat.

Parternas beteende under och efter avtalsförhandlingarna

Man ska också titta på vad som parterna gjorde under avtalsförhandlingarna. En annan faktor är hur parterna har betet sig efter avtalsförhandlingarna. Även vad som händer efter avtalsslutet kan ha betydelse vid tolkningen av avtalets innehåll.

Skälighet

Även skälighet kan spela roll vid avtalstolkning. Man kollar på vilken innehåll ger det mest skäliga resultatet.

Man gör en sammanvägning av alla omständigheter. Det är inte en enda omständighet som bestämmer avtalets innehåll utan oftast är det en sammanvägning av alla omständigheter som avgör avtalets innehåll.

Oklarhetsregeln

En presumtionsregel som kan ha betydelse om man fortfarande efter en sammanvägning av alla omständigheter inte kan avgöra avtalets innehåll är oklarhetsregeln. Regeln innebär att man tolkar avtalet till nackdel för den som har skrivit avtalet. Oklarhetsregeln gäller endast gentemot näringsidkare  mot konsument (10 § Avtalsvillkorslagen), och det får enbart röra standardavtal. Oklahetsregeln tillämpas ej på individuella avtal. Principen är lagfäst i 10 § avtalsvillkorslagen).

Är det så att det finns en lucka i avtalet så kan man behöva fylla ut avtalet med hjälp av bland annat bakgrundsrätten eller med hjälp av e contrariotolkning, alltså motsatstolkning. 

Exempel på avtalstolkning i praktiken

Högsta domstolen tolkade ett borgensavtal i NJA 1989 s. 269 i ljuset av allmänna borgensrättsliga principer.Enligt borgensavtalet så kunde banken godkänna ändringar avseende säkerheten. Frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var om banken på grund av vad som framgick av borgensavtalet hade rätt att befria två av fem borgensmän från deras borgensansvar. Högsta domstolen konstaterade att det följer av allmänna borgensrättsliga principer att en borgenär inte har rätt att friskriva från ansvar någon borgensman som är solidarisk ansvarig om det inte är så att det finns någon särskilt förbehåll eller om det inte är så att de övriga borgensmän godkänner att en friskrivning sker. Därför bör det ske en restriktiv tolkning av villkoret. I det här fallet så tolkade Högsta domstolen med andra ord avtalet till nackdel för den som hävdade att överenskommelsen var att det skulle ske en avvikelse från vad som annars gäller enligt bakgrundsrätten.

I NJA 1990 s. 24 var det fråga om ett standardavtal som innehöll några bestämmelser avseende när slutbetalning skulle ske. Parterna valde att därutöver skriva en särskild bestämmelse avseende slutbetalning. Högsta domstolen valde att grunda sin dom på den särskilda bestämmelsen.

I NJA 2012 s. 3 tog Högsta domstolen hänsyn till att försäkringsbolaget som var en av avtalsparterna var medveten om  att det fanns en risk för att avtalstexten kunde missuppfattas. Högsta domstolen konstaterade att försäkringsbolaget Assuransinvest måste ha varit medveten om att det rådde delade meningar mellan de olika bolagen som fanns på den svenska marknaden avseende hur klausulen skulle tolkas. Försäkringsbolaget kunde ha formulerat klausulen på ett sätt så att det på ett tydligt sätt framgick de skador som omfattades av undantaget  var alla skador som en arbetstagare drabbades av och som skedde på arbetsplatsen, och detta oavsett om skadan skedde hos försäkringstagaren eller någon annan arbetsgivare. Högsta domstolen tog även hänsyn till att andra försäkringsbolag har sett till att förtydliga klausulen på så så att det tydligt framgår att undantaget endast omfattar försäkringstagarens anställda.

NJA 2019 s. 171 visar på att hur parterna beter sig efter avtalsförhandlingarna kan spela roll vid tolkningen av ett avtals innehåll.. I rättsfallet var det fråga om hur man skulle tolka omfattningen av en skiljeklausul. Skiljenämnden grundade sin bedömning av vilken omfattning skiljeklausulen skulle anses ha på det som hade hänt efter att parterna ingick avtalet. Det var nämligen klarlagt att parterna efter att avtalet ingicks hade etablerat en ordning för hur förhandlingar samt avtal skulle gå till avseende avvecklingen av deras avtalsförhållande. Högsta domstolen godkände den analys som skiljenämnden hade gjort-  

I NJA 2004 s. 363 konstaterade Högsta domstolen att det indirekt var avtalat mellan parterna att de villkor som gällt i deras två tidigare avtal även skulle gälla i deras nuvarande avtal. Målet gällde ett avtal avseende fotografering och i vilken utsträckning den som hade beställt fotografierna kunde utnyttja de. 

NJA 2020 s. 723 gällde ett köp av en fastighet och hur ett köpekontrakt skulle tolkas. I målet konstaterade Högsta domstolen när det är fråga om avtalsvillkor som är mångtydiga eller motstridiga så ska avtalsvillkoren tolkas på så sätt att avtalet utifrån syftet och avtalets ändamål som fastighetsköp blir meningsfullt. 

Högsta domstolen konstaterade i NJA 2013 s. 271 att när det ska ske en bedömning av ett avtalsvillkors innebörd så kan det vid bedömningen tas hänsyn till systematiken och andra villkor i AB 92  meningen är att bestämmelserna ska hänga ihop i ett sammanhängande system.  

NJA 2018 s. 653 gällde hur entreprenadkontraktet ABT 96 skulle tolkas. Där kom Högsta domstolen fram till att när man ska tolka det enskilda kontraktet så ska man ta hänsyn till att det finns ett behov av en rimlig balans mellan parternas rättigheter och skyldigheter. Man ska alltså i största möjliga utsträckning se till att de risker som är kopplade till entreprenadverksamheten fördelas på ett sätt som effektivt och förutsägbart. 

Högsta domstolen valde i NJA 2014 s. 960 att fylla ut avtalet med de påföljder som framgick i bakgrundsrätten. Högsta domstolen uttalade att i det fall parterna har avtalat om att en viss påföljd ska gälla vid avtalsbrott så betyder det inte att den parten som har drabbats av avtalsbrottet inte har rätt till andra påföljder som framgår av  de rättsregler som är tillämpliga på avtalsförhållandet. För att en sådan påföljd som framgår av avtalet ska vara heltäckande och inte andra påföljder ska kunna göras gällande krävs det att detta framgår av  avtalet eller att det finns andra skäl för att kunna uppfatta att påföljden är exklusiv. Detta anses  även  vara fallet när det gäller standardavtal.

Sammanfattning

När man ska tolka ett avtal så måste man göra en helhetsbedömning och vid bedömningen så måste man ta hänsyn till alla omständigheter, bland annat avtalets ordalydelse, parternas beteende under och efter avtalsförhandlingarna, parternas tidigare avtalsrelationer, bakgrundsrätten, det vill säga allmänna principer, lagar, branschpraxis samt handelsbruk, avtalets systematik, avtalets ändamål och syfte och skälighet..

Är du och din motpart inte överens om hur avtalet ska tolkas? Kontakta Rättsakuten idag för rådgivning

Jurist Fredrik Jörgensen

Jurist Fredrik Jörgensen

fredrik.jorgensen@rattsakuten.se
070-7756334
08-55766324

Kontakta Rättsakutens jurister!