Förhandlingar om affärsavtal kan ofta dra ut på tiden om det är stora affärer man förhandlar om. Avtalen kan vid sådana affärer också bli mycket omfattande, komplexa och detaljrika.

avtalsbundenhet, Vad är avtalsbundenhet?, Rättsakuten

Det är viktigt att veta när ett avtal har ingåtts

Vid intensiva och långvariga förhandlingar är det också viktigt att ha helt klart för sig när ett avtal faktiskt ingåtts, när man nått en så kallad avtalsbundenhet. Som exempel en förhandling om leveranser av maskindelar och maskiner till ett stort energiprojekt som motparten också ska montera på plats. Är det då ett avtal om hela projektet man förhandlar om eller är det tre avtal? Maskinerna, maskindelarna och monteringen kan trots allt med enkelhet uppfattas som olika projekt där det också skulle kunnat vara flera olika leverantörer som stått för arbetet och produktionen. Kan i ett sådant fall ett godkännande av en sektion av kontraktet med rätta uppfattas som en accept av ett avtal av leverantören när köparen egentligen bara godkände vad denne uppfattade som en del av ett större och totalt avtal?

Första stycket i första paragrafen i avtalslagen stadgar att:

”1 § Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret.”

Om man svarar jakande på ett anbud är man kort och gott bunden av ett avtal. Men det är förstås inte alltid så enkelt. Frågan om vad som är ett anbud och ett jakande svar har stötts och blötts av jurister ända sedan avtalslagen trädde i kraft samtidigt som slaget vid Gallipoli under första världskriget pågick som bäst. Att avtalslagen är så pass gammal har också lett till att experter på den har arbetat fram omfattande doktrin för att underlätta en modern tillämpning av lagen, Avtalslagen 2020 är ett sådant projekt och vi använder det som källa här.

Avtals ingående och avtalsbundenhet

Avtalsbundenhet har inträtt när parterna avgivit avsikter att binda sig vid avtalet. Men när sker detta exakt? För att kunna svara på den frågan måste man studera hur parterna betett sig och vilka uttalanden de gjort.

Vid komplicerade förhandlingar kan en part ha blivit bunden av ett avtal tidigare än vad han eller hon insett, och långt innan ett slutligt avtal är påskrivet. Det spelar dock ingen roll om avtalsbundenhet har inträtt så länge båda parter har för avsikt att fortsätta förhandlingarna. Det är först när en av parterna har för avsikt att dra sig ur förhandlingarna som det kan spela väldigt stor roll för den parten om den blivit bunden vid ett avtal utan att ha för avsikt att bli det.

Anbud och accept leder till avtalsbundenhet

Grundregeln i samband med avtalsbundenhet är anbud och accept. Man skulle enkelt kunna säga att någon frågar: ”Vill du köpa denna vara till detta pris?” och motparten svarar ”Ja.”. Då har vi ett anbud som följs av en accept utan några komplikationer. Men om förhandlingarna är långa och intensiva kan parterna välja att definiera avtalsbundenhet innan de börjar förhandla för att undvika komplikationer. Det kan trots allt vara lätt hänt att någon skickar ett meddelande där de godkänner något, säger ja till något eller liknande och om motparten då agerar bedrägligt skulle denne kunna binda den första parten vid avtalet.

Det kan därför vara mycket värt för parterna att vara noggranna med, och väl definiera, när ett avtal faktiskt ingåtts så att det inte blir komplikationer när en mängd meddelanden utväxlas, då det kan vara mycket svårt att i efterhand avgöra vad som var ett anbud och vad som var en accept på det anbudet.

Kan konkludent agerande leda till avtalsbundenhet?

En sak som är mycket viktig att vara vaksam på i samband med avtalsbundenhet är att konkludent agerande kan vara det samma som en accept. Konkludent agerande betyder att man beter sig som om ett avtal ingåtts. Det är med andra ord viktigt att ge akt på hur man agerar. Beter man sig som att man kommit överens med motparten och börjar prata om nästa steg, vidtar förberedelser för att leverera med mera så är det lätt hänt att det kan klassas som just konkludent beteende och det kan leda till att man anses ha ingått avtal.

Var kan konkludent agerande leda till avtalsbundenhet enligt praxis? Avtalsbundenhet genom konkludent beteende är till för att skydda avtalsparterna från motpartens bedrägeri. Om den ena parten beter sig som att ett avtal ingåtts och får den andra parten att tro att så är fallet, kan detta vara menligt för den andra parten. Om den första parten endast betett sig på det viset för att lura parten till ett avtal, som han eller hon kanske har för avsikt att dra sig ur om det skulle visa sig att avtalet inte är till fördel. Praxis skyddar alltså en part från bedrägligt beteende genom att binda motparten vid ett avtal om denne beter sig som att ett avtal föreligger.

Avtalsbundenhet genom passivitet

En part kan också komma att hamna i avtalsbundenhet genom att vara passiv. Passiviteten kan till exempel vara att inte påpeka för motparten att man inte har för avsikt att ingå avtal när det är uppenbart att motparten redan agerar på ett sätt som tyder på att denne tror sig ha ett avtal. Det kan vara ett så enkelt exempel som att man diskuterar med en snickare om att bygga en terrass och man förhandlar om än det ena och än det andra.

När man avslutar en dags diskussion är stämningen god och man har kommit överens om hur man ska utföra delar av arbetet. Om man då fortfarande funderar på till exempel slutpriset och väljer att avvakta lite med diskussionen måste man snabbt meddela snickaren om att man inte anser att avtal är ingånget om man ser att snickaren börjar göra mätningar på tomten och har köpt in virke. Meddelar man inte snickaren omgående om att man inte anser att avtalet är slutet så har man genom sin passivitet blivit bunden av avtalet.

Formkrav för avtalsbundenhet

Enligt svensk rätt finns det inte något generellt formkrav som måste uppfyllas för att ett avtal ska ha ansetts ingånget. Vissa undantag finns dock, till exempel vid köp av fast egendom.

Problemet med formkrav på avtal är att en part kan hävda att avtal inte ingåtts om det finns det minsta lilla formella fel på avtalet. Detta kan skapa stora problem för en motpart som utgått från att avtal ingåtts. Detta är anledningen till att det är agerande och intentioner som ligger till grund för tolkningen om avtal ingåtts i svensk rätt.

Sammanfattning

I samband med att företag ingår avtal och särskilt när förhandlingarna drar ut på tiden är det viktigt att företaget är uppmärksamt på när det uppstår en bundenhet till avtalet. I normalfallet ingås ett avtal när en part lägger fram ett anbud och motparten sedan accepterar detta anbud, en så kallad accept. Det som kan vara svårt att hålla koll på för ett företag är om det accepterar ett anbud utan att ha haft för avsikt att göra det.

I vissa fall kan ett företag bli bundet av ett anbud om det inte svarar på anbudet och det är uppenbart att företaget som presenterade anbudet i god tro tror att ett avtal ingåtts och sätter igång med arbetet. Om ett företag som fått ett anbud och som känner till att motparten är i god tro om att avtal ingåtts inte svarar på anbudet kan företaget bli bundet till avtalet genom sin passivitet.

Även ett så kallat konkludent beteende kan leda till avtalsbundenhet. Detta kan ske om företaget som mottagit ett anbud börjar arbeta utifrån anbudet utan att svara på det formellt. Även om detta företag senare kommer fram till att de inte vill acceptera anbudet kan det bli bundet eftersom det agerat på anbudet och det företag som lagt fram det inte haft anledning att tro att detta beteende är något annat än en accept.

Kontakta Rättsakuten för rådgivning och assistans vid upprättande av kommersiella och privata avtal.

Läs mer