Avtalslagen (Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område) ger ingen definition av vad ett avtalsbrott är för något. Enligt Avtalslagen 2010 föreligger avtalsbrott “när en part inte presterar i enlighet med avtalet”. Faktorer som kan reducera skadeståndet för ett avtalsbrott -jämka – skadeståndet för ett begånget avtalsbrott inkluderar om motparten medvetet har hjälpt till att avtalsbrottet begicks, eller inte ansträngde sig för att se till att avtalsbrottet inte begicks – om den hade medveten möjlighet att göra det, s k underlåtenhet, eller om den på annat sätt kunnat förhindra eller reducera att avtalsbrottet ägde rum eller den skada som avtalsbrottet ledde till. Vidare resonemang leder till skadestånd inom avtalsrätten, eller i utomkontraktuella (utomobligatoriska) förhållanden – i skadeståndslagen och behandlas inte i denna text.

Kan man stämma någon för ett avtalsbrott ?

Om du kan stämma en privatperson, företag, organisation eller det allmänna för ett avtalsbrott i domstol beror helt på situationen. Den första åtgärden du bör företa dig som avtalspart är att skriftligen uppmärksamma om avtalsbrottet. Motparten bör uppmanas att rätta till sitt avtalsbrott för att undvika sanktioner och/eller rättsprocess. Motparten bör beredas tid och möjlighet för att åtgärda avtalsbrottet. Detta kan vara reglerat i avtalet mellan parterna.

Ett vanligt förekommande avtalsbrott är bristande betalning – detta är ett väsentligt avtalsbrott och kan därför leda till att avtalet förlorar giltighet. Om kunden inte betalar kan Kronofogden kan ta sig an ärendet efter att du gjort en ansökan om betalningsföreläggande. Ärenden kommer att hamna i tingsrätt förutsatta att den bestrider kravet.

Ursäktliga avtalsbrott (force majeure)

Force majeure är en juridisk beteckning som kommer från franskan och är en vanligt förekommande klausul i avtalen. Det benämns också som ursäktligt avtalsbrott.

Avtalsbrott kan ses som ursäktligt under vissa omständigheter. Det kan exempelvis handla om att den berörda parten har råkat ut för oförutsedda omständigheter som gjort att personen inte kunnat utföra sitt arbete.Avtalsbrott, Vad är ett avtalsbrott?, Rättsakuten

Inte alla avtalsbrott är brottsliga. Inte alla brott är avtalsbrott. Avbrott i avtal är inte nödvändigtvis avtalsbrott

Det kan även ses som ursäktande under en rimlig tid om det kanske bara är tillfälligt. Visar det sig vara permanent kommer däremot avtalet att upphöra. Det är alltid viktigt att direkt meddela motparten om ett hinder uppstår. Detta för att undvika att motparten kräver skadestånd och andra eventuella ersättningar.

Avtalslagen innehåller ingen reglering av ursäktliga avtalsbrott (force majeure) därför bör en s k force majeure-klausul lägga till i avtal för att säkerställa befrielse från skadeståndsskyldighet.

Sanktioner mot avtalsbrott bör med fördel skrivas in i avtal – det underlättar mycket om motparten bryter mot avtalet – dvs. begår avtalsbrott.  Domstolar är notoriskt dåliga på att bestämma skadestånd för avtalsbrott mot vissa delar av ett avtal – detta gör att parterna helst själva skall bestämma priset för avtalsbrott.

Lönsamma avtalsbrott, s k efficient breach of contract

En annan fördel är att parterna kan räkna på hur mycket det kostar att bryta mot avtal.  Det kan finnas tillfällen då part kan tjäna på att bryta mot ett avtal – fördefinierade sanktioner för avtalsbrott underlättar kalkyler för att göra ett avsiktligt avtalsbrott.

Intressant att notera kan vara den engelska termen för force majeure – Act of God – en handling av Gud – som är utanför mänsklig kontroll. På polska (och liknande på serbiska) kallas force majeure siła wyższa, dvs. en högre kraft. På spanska kallas avtalsbrott för force majeure fuerza.

Påföljder vid avtalsbrott

Om en part har åsidosatt ett avtal kan den vara ansvarig för den skada som orsakats av överträdelsen. Detta är genom att betala skadestånd. För att en part ska ha rätt till skadestånd bör det inte finnas något ursäktligt skäl för avtalets brott. Avtalsbrottet måste därför ha ägt rum avsiktligt eller oförsiktigt för att den ansvarige skall åläggas ansvar. Oavsett de påföljder som överträdelsen kan medföra är det av stor vikt att alla inblandade parter håller reda på sina egna och motpartens skyldigheter och rättigheter innan ett avtal ingås.

Reklamation

Ett vanligt åtgärd för avtalsbrott är en reklamation. En hantverkare har byggt fel eller förbereder sig för sent – som båda utgör ett kontraktsbrott. I händelse av ett fel är sanktionen reklamation enligt konsumenttjänstlagen – KtjL om straffen försenas kan straffen vara en påföljd, även enligt lagen om konsumenttjänster.  Reklamation regleras bland annat i konsumenttjänstlagen (KtjL), samt konsumentköplagen (KKL) , men också i Köplagen (KL). Reklamation innebär att entreprenören har möjlighet att korrigera sitt arbete inom ramen för avtalet.

Hävning

För att en part ska häva ett kontrakt måste motparten ha gjort sig skyldig till väsentlig överträdelse av avtalet. Ett avslutat kontrakt innebär att alla förpliktelser som fastställs i avtalet inte längre är giltiga och ingen av de avtalsslutande parterna är skyldiga till ytterligare åtgärder.

Vill en part häva ett avtal ska detta meddelas till motparten samt ange orsak till upphävningen. I vanlig ordning är det bästa sättet att alltid skriftligen yttra sig när avtal ska ingås och det gäller även vid hävning. Den allra bästa förutsättningen för att hävningen ska vara så klar och tydlig som möjligt, att undvika otydligheter och eventuella missförstånd helt enkelt. Vid hävning annulleras motpartens möjlighet till rättelse, istället hävs avtalet i sin helhet.

Prisavdrag

En annan påföljd av avtalsbrott kan vara prisavdrag. I fallet med hantverkaren kan det vara att priset på tjänsten sätts ned. Prisavdrag är den minst betungande påföljden för det fall att t.ex. hantverk inte är fackmässigt.  Efter reklamation yrkas normalt sätt i första hand avhjälpande, i andra hand prisavdrag, och i tredje hand hävning av tjänst.  Hävning är den sista åtgärden eftersom en är så genomgripande.  Kriteriet för att få igenom en hävning i domstol är högt ställt – tjänsten skall väsentligen avvika från vad som kunde förväntas av kunden.  Enligt erfarenhet så är väsentlighetskravet högt ställt för att förhindra lättvindig hävning av avtal.

Skadestånd i inomobligatoriska avtal

En annan påföljd av ett avtalsbrott i en inomobligatorisk relation (relation som är reglerad med ett avtal mellan parterna)  är skadestånd. Vad är skadestånd? Skadestånd är en remuneration – en ersättning för att en part har begått ett avtalsbrott. Det finns en debatt om det krävs vårdslöshet eller uppsåt för att avtalsbrott ska anses föreligga i inomoblogatoriska avtal. Vår uppfattning är att förutsättningen för att avtalsbrott ska vara skadeståndspliktigt är enbart förekomsten av ett avtalsbrott.

En utebliven betalning enligt avtal anses vara ett väsentligt avtalsbrott.  En utebliven betalning behöver inte vara uppsåtlig, den behöver inte heller vara tecken på culpa, men den är antagligen inte ursäktlig – och är då en culpös handling. I köplagen §67 utgör utebliven vinst skadeståndet som motparten kan erhålla.

Förutsättningarna för skadestånd mellan parter som inte har ett avtal – s k utomobligatoriska relationer – är helt annorlunda än inomobligatoriskt skadestånd – och regleras i skadeståndslagen.

En förutsättning för skadestånd enligt skadeståndslagen vid sak- och personskada är culpa eller uppsåt.  En förutsättningen för skadestånd i ren förmögenhetsskada är brott.

Köplagen och skadestånd på grund av avtalsbrott

Köplagen reglerar köp mellan företag eller privatpersoner. Föreningar räknas som företag eftersom de är juridiska personer. I köplagen är nyckelordet för avtalsbrott – fel i vara.  Varan bryter mot avtalad

Om en vara är felaktig har köparen rätt till ersättning för skadan (§§ 27,40). Felet kan vara art, kvalitet, mängd och måste stämman överens med vad som reglerats i avtalet.  Finns det inget avtal ska den ändå vara ägnad för de syften den ska användas till. Om varan avviker vad en köpare med fog hade kunnat förvänta sig anses varan felaktigt enligt § 17.  Om varan inte ägdes av säljaren vid köpet föreligger s k rättsligt fel, vilket också är fel i varan.

Köparen har två år på sig att reklamera ett fel enligt Köplagen. Om denna tid har passerat har köparen inte rätt att åberopa felet enligt §32. Eftersom Köplagen är dispositiv kan parterna komma överens om en längre reklamationsfrist än två år.

Köparen har en s k undersökningsplikt i och med att den inte får åberopa ett fel som den antas ha känt till vid köpet. Vid utebliven undersökning av varan kan köparen inte åberopa fel som den borde ha upptäckt, enligt §20.

Köparen för kräva skadestånd för avtalsbrott i form av säljarens dröjsmål §27. Köparen får häva köpet om han lämnar en s k hävningsförklaring §29. Han behöver inte kräva skadestånd i samband med hävningsförklaringen för att kunna kräva skadestånd.

Fel i vara, en sorts avtalsbrott, enligt Köplagen ersätter inte indirekt förlust, utan enbart direkt förlust – t.ex. produktionsminskning, utebliven vinst och annan förlust som var svår att förutsäga. Den skadelidande parterna har skyldighet att anstränga sig för att begränsa eller minska skadan, annars kan skadeståndet jämkas.

Konsumentköplagen och skadestånd på grund av avtalsbrott.

I konsumentköplagen är skadeståndet inte lika tydligt uttryckt som i köplagen. Skadeståndet enligt KKL §32,  omfattar ersättning av inkomstförlust, utgifter samt annan förlust på grund av felet.

Konsumentköplagen har förmånliga rekvisit för bevisbördans placering enligt §23  – en konsument som  meddelar säljaren om felet inom skäligt tid, två månader,  garanterar att felet betraktas som ursprunglig – säljaren har bevisbördan för att köparen har åsamkat felet.  En annan fördel för konsumenten är alla fel som visar sig inom ett halvår ska anses ha funnits vi avlämnandet, dvs. vara ursprungliga, vilket medger omvänd bevisbörda – dvs. att säljaren måste bevisa att köparen har orsakat felet.

En förutsättning för att ha rätt till ersättning för skada är att varan 1) inte är i enlighet med vad som avtalats mellan parterna 2) varan inte är ändamålsenligt 3) ej korrekt förpackad eller 4) avviker från vad en köpare med fog kunnat ha förväntat sig.

 

När är avtal ogiltiga?

En minderårig, omyndig, måste ha tillstånd av vårdnadshavaren för att ett avtal ska vara giltigt. Exempel: en 13-åring har fått erbjudande om att vara klädmodell och inför signering av avtalet är det endast giltigt om vårdnadshavaren är införstådd med avtalet och ger sitt medgivande.

Ett avtal är även ogiltigt om det i anbudet är angivet en förstklassig produkt men istället levereras det en produkt av andra klass. I detta fall klassas som det svek och är också ett ogiltigt avtal.

Skulle avtalet vara helt orimligt kan det ses som ett ogiltigt avtal – ett avtal som strider mot tro och heder ett s k pactum turpe. Det är ett s k omoraliskt avtal – t.ex. att komma överens om att skada en person eller egendom.  En annan typ av ogiltigt avtal handlar om utnyttjande av människors oförstånd. Som exempel kan det handla om att en äldre senil person säljer en fullt beboelig stuga på en sjötomt för 40 000 kronor i Stockholms skärgård. Det här avtalet är helt orimligt och anses strida mot tro och heder – ett klart ogiltigt avtal.

Avtalsbrott, Vad är ett avtalsbrott?, Rättsakuten

Ordkonst – avtalsbrott, brottsligt avtal, avtal utan avbrott.

Vi på Rättsakuten hjälper till hela vägen och går igenom alla förutsättningar för varje specifikt fall. För skadestånd, se här. Vi på Rättsakuten hjälper till hela vägen och går igenom alla förutsättningar för varje specifikt fall. Här finns en text med video om ditt bolag behöver åberopa force majeure, och en annan om din kund åberopar force majeure . Här finns mer information om Rättsakutens tjänster inom avtalsrätt.  Mer om skadeståndsrätt kan du läsa om här. Kontakta oss redan idag- vi är specialister på avtalsrätt, avtalsbrott och skadestånd. För att ta reda på grunderna i en stämningsansökan, klicka här.

Kontakta oss redan idag!