Om ni är separerade och har gemensam vårdnad om ert barn kan det ibland vara svårt att komma överens om var barnet ska bo. Då kan domstolen bestämma att barnet ska bo antingen hos den ena föräldern eller växelvis hos båda föräldrarna. Läs nedan om vad som krävs för växelvis boende.

barn, bostad

Vad är växelvis boende?

Växelvis boende innebär som sagt att barnet bor hos båda föräldrarna. Det vanligaste är att barnet bor varannan vecka hos mamman och varannan vecka hos pappan, men det kan även se ut på annat sätt.

När barnen är små kan det vara lämpligt med kortare intervaller. De yngsta barnen har inte samma förmåga att uppfatta omvärlden och stora miljöombyten under lång tid kan göra det svårare för dem att känna kontinuitet och stabilitet. En möjlighet är då att barnet varannan vecka bor måndag-tisdag och fredag-söndag hos den ena föräldern och varannan vecka onsdag-torsdag hos samma förälder.

När barnen är äldre kan det i vissa fall vara lämpligare med längre intervaller än en vecka. Bedömningen ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, men saker som arbete i skift eller koncentrerad tjänstgöring för den ena föräldern kan göra att det är lämpligare att barnet bor två veckor hos mamma och två veckor hos pappa.

Normalt bor barnet lika länge hos båda föräldrarna vid växelvis boende. Det ses dock som växelvis boende så länge barnet bor ungefär lika mycket hos vardera föräldern. I praktiken kan det vara svårt att se skillnaderna mellan ett omfattande umgänge och ett något ojämnt fördelat växelvis boende. I ett fall när pappan enligt en dom hade umgänge onsdag-måndag varannan vecka, så ansågs detta senare utgöra växelvis boende vid prövning av rätten underhållsbidrag.

Tre viktiga krav

När man tittar i förarbeten till lagstiftningen, olika utredningar och tidigare avgöranden i domstol, så är det tre saker som framför allt påverkar om det finns förutsättningar för ett växelvis boende, nämligen:

  • Föräldrarnas förmåga att samarbeta
  • Avståndet mellan föräldrarnas bostäder
  • Barnets egen vilja

Till föräldrarnas förmåga att samarbeta räknas många saker som har med barnets boende, resor, skola och fritid att göra. Man brukar säga att det ställs krav på att samarbetsförmågan är särskilt god, eftersom det ställs mer krav än om föräldrarna ”bara” ska komma överens om vårdnaden och umgänge.

Det handlar till exempel om att barnet kan ha behov eller vilja att variera sitt boende mellan föräldrarna, genom en extra dag någonstans eller liknande, och föräldrarna måste då se till barnets bästa och inte kräva rättvisa för egen del. Det handlar också om att ställa upp och ta ansvar för skola och fritidsaktiviteter.

När det gäller avståndet mellan föräldrarnas bostäder, så är det egentligen inte avstånd i kilometer eller restid som är avgörande. Syftet är att barnet ska bo i samma sociala närmiljö. Oavsett hos vem barnet bor så ska det kunna gå i samma förskola eller skola, ha samma fritidsaktiviteter och ha samma umgänge med kompisar. Helt avgörande är att barnet kan gå i samma förskola eller skola.

Hänsynen till barnets vilja beror som alltid på hur gammalt barnet är, men om barnet uppnått en viss ålder – ungefär elva år – så får det avgörande betydelse om barnet tydligt motsätter sig eller förordar växelvis boende.

Andra omständigheter

Ibland nämns också andra omständigheter. Barnombudsmannen har till exempel i en rapport sagt att växelvis boende bör användas med stor försiktighet för barn under tre år. Detta har också fått viss inverkan på domstolarna. Barnets ålder kan med andra ord vara en omständighet som påverkar.

Det är dock inte uteslutet med växelvis boende för så små barn. Det finns som sagt möjligheter att anpassa det växelvisa boendet med kortare intervaller. Växelvis boende för så små barn kräver extra god samarbetsförmåga mellan föräldrarna och att barnet har trygga relationer med båda föräldrarna.

En annan omständighet som nämns är våld och övergrepp i hemmet. Om någon av föräldrarna misshandlat den andra föräldern eller barnet och om det av någon anledning inte anses utgöra skäl till ensam vårdnad och om föräldrarna trots allt anses ha särskilt god samarbetsförmåga, så kan det ändå utgöra skäl till att inte ha växelvis boende.

Peter Dittmer

Familjejurist Peter Dittmer

[email protected]
0760-35 75 95

Kontakta Rättsakutens jurister!