ÄTA-arbeten är av sådan natur att de inte kan finnas med i ditt avtal. Det är själva definitionen av ÄTA-arbeten. ÄTA-arbeten kan dyka upp vid alla större byggnationer och projekt. De fyller en viktig funktion för både för dig som beställare och för entreprenören.

ÄTA avtal, Varför ingår inte ÄTA-arbeten i mitt avtal?, Rättsakuten

ÄTA kan inte räknas in i ditt avtal då själva kostnaden uppstår först när projektet startat.

Oförutsägbart om ÄTA-arbeten kommer att uppstå

När en entreprenör räknar på ett projekt görs det enligt de förutsättningar som finns just då på byggarbetsplatsen. Det är inte ovanligt att avgörande faktorer för projektets omfattning döljer sig bakom en vägg som först behöver rivas. Därmed kan inte entreprenören hållas ansvarig eller läggas till last om projektets omfattning behöver kalkyleras om.

Det är viktigt att göra skillnad på två saker när du beställer en entreprenad. Dels vad som innefattas i kontraktet och vad som inte innefattas i kontraktet. Det är inte helt ovanligt att det uppkommer tilläggsarbete inom ett byggprojekt.

Många av dessa tilläggsarbeten märker säkert du som beställare inte ens av. Det beror på att det omfattas av avtalet och är helt enkelt någonting som entreprenören utför och betalar för. Ett exempel kan vara om ett visst arbete tar längre tid än vad entreprenören först hade uppskattat.

Entreprenören kommer helt enkelt att lägga de extra timmar som behövs. Men i och med att det är ett fastprisprojekt, märker du inte av att entreprenören lägger till de extra timmar.

Tolkningssvårigheter kan uppstå om det föreligger oklarheter om ÄTA-arbetet i själva verket ingår i projektet eller om det ska ses som något som ligger utanför det avtalade. Det kan uppstå konflikter om entreprenören exempelvis inte vill se sin egen missbedömning av vilka skyddsregleringar eller byggstandarder som föreligger i projektet. Hävdar entreprenören att du som beställare bör ha informerat entreprenören om det, kan det bli en konflikt. Som huvudregel gäller det att är sådana saker som åligger entreprenören att ha koll på.

Däremot, om det till exempel finns ett servitut som gör att det inte går att bygga ett projekt som först varit avtalat, är det beställaren som bör ha informerat entreprenören om det. Det är viktigt att informera entreprenören i så stor utsträckning som möjligt, för att undvika framtida konflikter.

AB 04 – exempel på avtal som reglerar ÄTA-arbeten

För att underlätta relationen mellan beställare och entreprenör, har byggbranschen tagit fram standardiserade avtal som alla kan kan använda. De mest vanliga heter AB 04 och ABT 06. Genom att använda sig av avtalen kan beställaren känna sig trygg med att inga tvivelaktiga formuleringar finnas med i avtalet.

I avtalen finns det reglerat hur ÄTA-arbeten ska hanteras, kommuniceras och prissättas. Det innebär att du skyddar dig mot överraskningar när fakturan mottagits. Det finns nämligen ett ojämnt förhållande mellan en fackman och en beställare.

Har du inte mycket erfarenhet sedan tidigare av vare sig byggnationer eller att beställa entreprenader, kommer entreprenören ha ett kunskapsmässigt övertag vilket gör det svårt att hävda dig. Därför är det viktigt att du har koll på det avtal som du signerar inför projektets start.

Entreprenören har informationsskyldighet

I standardavtalen inom byggbranschen, AB 04 och ABT 06, finns det föreskrivet att entreprenören har informationsskyldighet gentemot dig som beställare. Det innebär att även om det uppstår ÄTA-arbete som entreprenören bör utföra och fakturera dig, för att projektet ska kunna slutföras på ett tillfredsställande sätt, behöver entreprenören informera dig som beställare på förhand. Då har du i alla fall möjligheten att acceptera eller neka ÄTA-arbetet.

Notera att om du nekar ett ÄTA-arbete, och entreprenören därmed får packa ihop sina saker och åka hem, kan du behöva ersätta entreprenören för de förlorade intäkter som uppstått. Här bör du rådfråga med en jurist om entreprenören motsätter sig att projektet avbrutits.

ÄTA-arbeten ska enligt de avtal som vi nämnt ovan alltid kommuniceras till beställaren i de fall som kostnaden för dessa överstiger ett halvt basbelopp. Sådan information ska kommuniceras till dig skriftligen för att allt ska ha skett på ett korrekt sätt. Många gånger sker sådan kommunikation muntligen och tänk på att du inte har ryggen fri bara för att du inte fått informationen i skrift.

Summering

Ett avtal för en byggentreprenad med fast pris föregås av en kalkyl av entreprenören. I den kalkylen använder entreprenören all den information som finns tillgänglig för att uppskatta vad projektet kostar. Därefter tar man fram ett avtal där summan för projektet signeras av båda parter.

Det innebär att entreprenören har åtagit sig att slutföra projektet till det pris som du har fått. Det ska väldigt mycket till för att du ska bli tvungen att betala mer än det ni avtalat. Men det finns undantag.

Om du som beställare exempelvis önskar lägga till något i beställningen, som inte var med i det ursprungliga avtalet men som bör innefattas i samma projekt, blir det ett ÄTA-arbete som du behöver betala för.

Det kan också uppkomma information under projektets gång som entreprenören inte hade kunnat känt till sedan tidigare och som gör projektet mer kostsamt. Då behöver du även betala för det ÄTA-arbetet.

Däremot om projektet bli mer kostsamt för entreprenören på grund av att man inte satt sig in i gällande regleringar, etcetera – då faller det på entreprenören att slutföra projektet utan att fakturera något extra ÄTA-arbete.

Man kan helt enkelt inte avtala om sådant som inte är känt. Det skulle kunna bli oändligt dyrt för entreprenören. Därför måste ÄTA-arbeten kunna prissättas och avtalas utanför det ordinarie avtalet. Däremot ska det stå i standardavtalen AB 4 och ABT 06 om hur ÄTA-arbeten ska kommuniceras och prissättas.

 

Läs mer