Vesting är egentligen ett engelsk begrepp men som på senare år blivit allmänt vedertaget även i Sverige. En översättning till svenska skulle bli återköpsrätt, alltså en aktieägares rätt att återköpa aktier. Vesting är någonting som implementeras i aktieägaravtalet om man har flera aktieägare i bolaget. Kortfattat kan man säga att vesting innebär att aktieägare ges rätten att köpa tillbaka aktier från en aktieägare som väljer att lämna bolaget.

Vesting

Aktieägaravtalet är ett mycket viktigt avtal att skriva som startup. I sverige har vi aktiebolagslagen som till viss del reglerar hur det ska gå till i aktiebolag, men genom att skriva ett aktieägaravtal kan man mer i detalj styra hur arbetet och ägandet ska fördelas mellan ägare, grundare och investerare. 

Så här går det till

Om vi tar ett exempel där en grundare av ett företag har ett bestämt antal aktier i bolaget, så är det ett mycket vanligt exempel i Sverige. I andra länder är det vanligt att även grundare av aktiebolag tillträder sina aktier löpande, men i Sverige är det alltså inte så. 

Övriga aktieägare och investerare behöver veta vad som händer i det fall grundaren väljer att lämna bolaget. Om grundaren hade suttit kvar som ägare av aktierna, hade en stor del av det tillväxtarbete som övriga ägare jobbat med, tillfallit grundaren. Därför vill man ha ett avtal på plats som säger att om grundaren lämnar bolaget, ska övriga ägare ha rätt att köpa tillbaka dennes aktier. 

Vestingperiod

Vesting är ingenting som kan tillämpas för all framtid för bolaget. Det här är någonting man använder sig av under en begränsad tidsperiod. En vanlig tidsperiod eller vestingperiod är 4-7 år. Om bolaget är en startup och helt nybildat, brukar man dessutom inför någonting som kallas för cliff. Det är en tröskel på vanligtvis 12 månader innan grundaren av ett bolag börjar tjäna in äganderätten till sina aktieposter. 

Det här innebär alltså att efter att vestingperioden är över, äger grundaren aktierna fullt ut och är fri att lämna bolaget och sitta kvar som ägare av bolaget. Men det går också att skriva nya avtal om man vill reglera detta på annat sätt.

Good och bad leaver

Ett annat engelskt uttryck som används flitigt när man pratar om vesting, är good och bad leaver. Det handlar alltså om på vilket sätt grundaren väljer att lämna bolaget. Om grundaren helt sonika lämnar bolaget utan någon godtagbar anledning, anses det vara en bad leaver.

Om grundaren avlider, blir sjuk eller slutar på grund av arbetsbrist, är det en good leaver. Det här avgör vad som ska hända med de ännu ej vestade aktierna i bolaget. För en bad leaver brukar övriga ägare få köpa de ännu ej vestade aktierna för 25-50% av marknadsvärdet. Medan en good leaver som regel får 100% av värdet. 

Vesting skapar incitament till engagemang

Som investerare i en startup investerar man inte bara i själva företagsidén. Man investerar också i personen som driver företaget. För en startup hänger mycket av företagets eventuella framgång på hur väl grundaren lyckas omsätta sina idéer och visioner till verklighet. 

Därför är det också så viktigt för investerarna att försäkra sig om att grundaren blir kvar i bolaget. Vesting syftar alltså även till att säkerställa att grundaren stannar i bolaget, inte bara att aktierna blir kvar bland aktiva ägare. 

En grundare som tror på sin idé kan genom att införa vesting i aktieägaravtalet ge investerare den trygghet som dom behöver för att kunna gå in och satsa kapital i bolaget. Från grundarens perspektiv bör det här inte vara någon större uppoffring. Går man in som grundare av en startup, med en tydlig ide om vad man vill göra, vill man oftast också vara med och driva igenom iden. 

Som grundare av en startup sitter man ofta på mycket unik information om marknaden och produkten eller tjänsten som man säljer. Personen kan i många fall inte ersättas rakt av, varför mycket av bolagets framgång hänger på att grundaren blir kvar i bolaget och driver igenom sina planer. 

Ta hjälp av en jurist för att få alla bitar på plats

Det kan bli många avtal att hålla reda på för en startup. Dessutom finns det lagstiftning som reglerar hur aktiebolag ska drivas. Ta hjälp av en kunnig jurist för att få den vägledning du behöver för att få alla avtal på plats. 

Vi på Rättsakuten har ett speciellt erbjudande för just startups, där vi fokuserar på saker som vesting. Vi har lång erfarenhet av detta och diskuterar tillsammans med er exakt vilket upplägg som passar er. Därefter formulerar vi detta i juridisk text och tar fram ett avtal åt er.

Det är viktigt att alla inblandade förstår innebörden av de bestämmelser som vesting innebär. Därför finns vi där som en hjälpande hand hela vägen. Vårt erbjudande för startups är mycket fördelaktigt, där ni alltid har tillgång till juridisk rådgivning. Ni kan ringa direkt till oss. Istället för att betala en avgift till oss, tar vi en aktiepost i bolaget, med ambitionen att genomföra ett återköp på sikt. På så sätt håller ni kapitalet i bolaget, där det gör som mest nytta, men får samtidigt tillgång till professionell juridisk rådgivning inom alla områden som rör er verksamhet.

Summering

En startup bygger många gånger på en idé. En grundare har på egen hand eller tillsammans med andra kommit upp med en briljant idé som kommer att ta marknaden med storm. För att driva igenom sin idé behöver ofta en startup kapital. Investerare som går in i bolaget vill försäkra sig om att grundaren blir kvar inom bolaget och arbetar aktivt med verksamheten. Annars riskerar hela idéen att gå om intet.

Det är här vesting kommer in. Även om grundaren innehar sin aktiepost redan från start, kan man via aktiebolagsavtalet ta med klausuler som reglerar återköpsrätt av aktierna. Det inneb��r att aktieägare som fortfarande är aktiva i bolaget, exempelvis investerare, har rätt att köpa tillbaka aktier från grundaren om denne väljer att lämna bolaget i förtid. 

Vi på Rättsakuten hjälper er att få ett avtal på plats för vesting. Kontakta oss idag så berättar vi mer!

Fredrik Jörgensen

Jurist Fredrik Jörgensen

[email protected]
070-7756334
08-55766324

Kontakta Rättsakutens jurister!