ÄTA-arbeten är en viktig del inom byggbranschen och innebär i grund och botten en ökad flexibilitet inom ett entreprenadprojekt. Här ska vi titta på vilka regler som finns gällande ÄTA-arbeten.

Det mesta arbete som utförs under ett projekt och som avviker från den ursprungliga kalkylen och planeringen – räknas som ett ÄTA-arbete. Gällande regler för ÄTA-arbeten kan vara lite snåriga. Men om man bara sätter sig in i hur grunderna ser ut, kan man känna sig mer trygg i förfarandet och upplägget.

Många gånger kan ÄTA-arbeten komma väl till pass, om man exempelvis vill göra en större ändring av sitt projekt efter själva byggstarten.

De mest tydliga och konkreta reglerna kring just ÄTA-arbete återfinns i de standardavtal som byggbranschen tagit fram. Dessa avtal reglerar bland annat:

  • Vad som räknas som ett ÄTA-arbete
  • Hur entreprenören ska kommunicera ett ÄTA-arbete till beställaren
  • Hur stort ett ÄTA-arbete kan vara
  • Vilken rätt/skyldighet en entreprenör har att få/behöva utföra ett ÄTA-arbete

Avtalen som byggbranschen tagit fram heter AB 04 och ABT 06. Dessa är de absolut vanligaste avtalen och många entreprenören använder dessa vid alla sina projekt. Anledningen är att avtalet skyddar både entreprenören och beställaren på ett bra sätt. Man undviker således att det uppkommer oklarheter när det gäller exempelvis just ÄTA-arbete.

ÄTA regler, Vilka regler finns det gällande ÄTA-arbeten?, Rättsakuten

Det finns ett EU-direktiv med regler för storleken på ÄTA-arbeten.

EU-direktiv reglerar maximala storleken på ÄTA

Då många länder har problem med ÄTA-arbeten som skenat iväg, finns det nu inom EU ett direktiv som reglerar storleken på ett ÄTA-arbete. Framförallt vid upphandlingar har man sett hur entreprenörer lägger sig mycket lågt i pris, i syfte att vinna projektet, för att sedan fakturera stora mängder ÄTA-arbeten.

EU-direktivet sätter regler som säger att ett ÄTA-arbete inte bör överstiga 15 procent av den ursprungliga avtalssumman. Det här skapar en linje för hur ÄTA-arbeten ska förhålla sig till ett projekt.

Det är viktigt att ÄTA-arbeten inte blir för stora. Istället bör det ses som ett nytt projekt med ett nytt avtal. Om det handlar om en upphandling, ska i så fall en ny upphandling startas och de konkurrerande entreprenörerna ska få en ny chans att vara med och konkurrera enligt de nya förutsättningarna.

ÄTA-arbeten regleras även av konsumenttjänstlagen

Även konsumenttjänstlagen reglerar i viss mån ÄTA-arbeten, men då under beteckningen “Tilläggsarbete”. Där förklaras exempelvis att entreprenören “har rätt till pristillägg om denne har utfört nödvändigt tilläggsarbete eller om tjänsten har blivit dyrare på grund av omständigheter som beror på beställaren.”

Det här är en viktigt del att känna till när det gäller regler för ÄTA-arbeten. ÄTA-arbeten är inte alltid tillägg som du som beställare tagit initiativ till. Det kan i vissa fall uppstå merkostnader för entreprenören på grund av att det uppkommit information under projektets gång, som gjort det dyrare för entreprenören att slutföra projektet.

Därför är det viktigt att du som beställare av entreprenader eller hantverkstjänster, ser till att delge så mycket information som möjligt redan innan du får en offert. Om det exempelvis finns ett servitut som reglerar vad man får och vad man inte får göra på en byggnad, ja, då är det ditt ansvar att berätta det för entreprenören.

Det kan uppstå fall där förutsättningarna för ett projekt kastas om i och med att ny information blir tillgänglig. Då faller det på beställaren att betala för de kostnader som uppkommer.

Entreprenören har också en rättighet att få vara den som utför arbetet. Vill man inte längre slutföra sitt projekt, för att man anser att det blir för dyrt, så får man helt enkelt riva upp avtalet. Man bör då betänka att detta i vissa fall kan följas av krav på ersättning från entreprenören för förlorad arbetsinkomst.

Specificera regler genom att använda ett tilläggsavtal

Vid såväl mindre projekt med en begränsad budget, som vid stora projekt såsom husbyggen eller omfattande renoveringar, kan det ibland vara en trygghet att som beställare teckna ett avtal som förtydligar reglerna för ÄTA-arbeten. Man bör inte avtala bort möjligheten till ÄTA-arbeten, då det hade begränsat projektet på ett onödigt sätt. ÄTA-arbeten är många gånger bra och helt nödvändiga.

Däremot kan man avtala om att allt ÄTA-arbete ska föregås av ett skriftligt tilläggsavtal, oavsett storlek på ÄTA-arbetet.  I normalfallet är det nämligen så att om ett ÄTA-arbete är mindre än ett halvt prisbasbelopp, behövs det inte någon skriftlig kommunikation mellan entreprenören och beställaren.

Det innebär rent krasst att entreprenören på eget initiativ kan komma till slutsatsen att ett visst ÄTA-arbete är nödvändigt, utföra arbetet och sedan fakturera beställaren för arbetet. Det här är helt i enlighet med föreskrifterna i AB 04 och ABT 06.

Här kan det vara bra att ta hjälp av en jurist. Särskilt vid större projekt. Vi på Rättsakuten kan hjälpa dig att formulera ett enkelt avtal som gör att du får en striktare kontroll över ÄTA-arbeten, än vad som annars föreskrivs i standardavtalen.

Det innebär inte att du inte kan göra ändringar efter att ditt projekt startats. Det innebär bara att du får en ökad kontroll över dina kostnader och att entreprenören behöver kommunicera extra tydligt vid varje enskilt ÄTA-arbete.

Summering

ÄTA-arbeten regleras främst i tre olika avtal, lagar och direktiv. Dels finns byggbranschens egna avtal, AB 04 och ABT 06. Dessa avtal är mycket vanliga inom branschen och de flesta entreprenörer och hantverkare använder sig av dessa. Där regleras det bland annat hur ett ÄTA-arbete ska kommuniceras.

Även konsumenttjänstlagen aktualiseras när det handlar om ÄTA-arbeten, men då kallas det helt enkelt för tilläggsarbete. Här förtydligas hur entreprenören har rätt att fakturera beställaren för uppkomna kostnader som från början inte fanns med i kalkylen, men som entreprenören omöjligen hade kunnat känt till när projektet startades.

Slutligen så finns det också ett direktiv från EU som reglerar storleken på ÄTA-arbeten. Det får inte vara hur stora som helt. Om ett ÄTA-arbete överstiger 15 procent av den ursprungliga avtalssumman, bör det i stället ses som ett helt nytt projekt, med ett nytt avtal.

Det går också på egen hand att sätta ännu striktare regler för ÄTA-arbeten för sitt eget projekt. Det gör man genom att teckna ett tilläggsavtal som gäller just ÄTA-arbete. Ett vanligt sådant avtal brukar exempelvis säga att ALLT ÄTA-arbete ska godkännas skriftligen av beställaren innan de får påbörjas. Då får man själv en ökad kontroll, samtidigt som flexibiliteten när det gäller att kunna göra ändringar och tillägg i sitt projekt inte påverkas.

Kontakta oss på Rättsakuten om du har frågor kring ÄTA-arbeten eller vill ha hjälp att utforma ett tilläggsavtal.

 

Läs mer