Är du i en vårdnadstvist och har du hört talas om att föräldrarnas förmåga att samarbeta har stor betydelse i vårdnadstvister. Det har varit sant under många år, men genom 2021 års vårdnadsreform har samarbetsförmåga betydelse minskat. Läs nedan om vad som gäller idag.

Föräldrarnas samarbetsförmåga, Vilken betydelse har föräldrarnas samarbetsförmåga i vårdnadstvister?, Rättsakuten

Samarbetsförmågan får betydelse

Åren 1999 och 2000 avgjorde Högsta domstolen två mål om vårdnad. Högsta domstolens avgörande kunde tolkas som att det fanns en presumtion för gemensam vårdnad. Det var svårt att få ensam vårdnad. Ensam vårdnad kunde dock bli aktuell om föräldrarna hade en konflikt som var så svår och djup att det var omöjligt för dem att samarbeta.

Enkelt uttryck tyckte politikerna inte om Högsta domstolens avgöranden. Detta ledde fram till 2006 års vårdnadsreform. Enligt denna fann det ingen presumtion för gemensam vårdnad. Det infördes också en bestämmelse i föräldrabalken som innebar att domstolarna – vid bedömningen av om vårdnaden skulle vara gemensam eller om ena föräldern skulle få ensam vårdnad – skulle fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I och med detta började föräldrarnas samarbetsförmåga få allt större betydelse i vårdnadstvister.

Stora krav på samarbetsförmåga

När domstolarna har tillämpat föräldrabalken efter 2006 års vårdnadsreform har det ställts stora krav på föräldrarnas samarbetsförmåga. Här är några omständigheter som ansetts visa på bristande samarbetsförmåga:

  • Föräldrarna har under lång tid haft en pågående rättslig process
  • Kommunicerar endast via SMS eller mejl
  • Föräldrarna kommunicerar inte alls
  • Kommer inte överens om barnets skolgång
  • Föräldrarna kommer inte överens om resor utomlands

Det finns dock också exempel på fall där detta inte varit ensamt tillräckligt. Bedömningen måste göras i det enskilda fallet. Det anses dock allmänt att det inte är tillräckligt den ena föräldern vägrar att rätta sig efter de regler som gäller hemma hos den andra föräldern. 

Betydelsen av samarbetsförmåga minskar

Följderna av 2006 års vårdnadsreform har undersökts i 2014 års vårdnadsutredning. Den visar att antalet vårdnadsmål ökat med 40-50 procent efter år 2006. En bidragande orsak till detta anses vara processernas fokus på föräldrarnas samarbetsförmåga. Föräldrarna har fokuserat på att lyfta fram brister hos den andra föräldern och bestämmelsen om samarbetsförmåga har ansetts fördjupa konflikten mellan föräldrar.

Därför har riksdagen beslutat att ta bort bestämmelsen om föräldrarnas samarbetsförmåga. Istället ska domstolarna fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.

Tanken bakom ändringen är att fokus ska flyttas från den andra föräldern till barnet. Konsekvenserna för barnet ska vara avgörande. Förhoppningen är att bestämmelsen ska öka föräldrarnas vilja att hitta lösningar som är i barnets intresse.

Regeringen framhåller i förarbetena att föräldrarna kan ta ett gemensamt ansvar även med få, endast skriftliga kontakter, vilket talar för att delar av domstolarnas tidigare krav inte längre gäller. Att ta ett gemensamt ansvar kan dock enligt regeringen innebära att fatta beslut om barnets skolgång. Gemensam vårdnad förutsätter fortfarande i viss utsträckning ett fungerande samarbete mellan föräldrarna.

Hur den nya bestämmelsen kommer att tolkas av domstolarna kvarstår dock att se.

Föräldrarnas samarbetsförmåga, Vilken betydelse har föräldrarnas samarbetsförmåga i vårdnadstvister?, Rättsakuten

Familjejurist Peter Dittmer

[email protected]
0760-35 75 95

Kontakta Rättsakutens jurister!