Är du i en vårdnadstvist och har du eller barnet blivit utsatt för övergrepp eller har du blivit anklagad för att ha utsatt någon för övergrepp? Då är det bra att känna till att risk för övergrepp är något som får stor betydelse i vårdnadstvister. Läs nedan om vad övergrepp är och hur domstolar och myndigheter gör riskbedömningen.

Övergrepp i vårdnadstvister, Vilken betydelse har risk för övergrepp i vårdnadstvister?, Rättsakuten

Ursprung i Barnkonventionen

Enligt föräldrabalken ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Detta innebär att föräldrabalken tydligt kopplar till Barnkonventionen som sedan januari 2020 också är svensk lag, eftersom en nästan identisk formulering finns i konventionen.

Föräldrabalken redogör dock inte för vad barnets bästa är. Tanken med detta är dels att det vore otympligt med en sådan beskrivning i lagtext, dels att det skulle göra det svårare att vara flexibel vid bedömning av vad som är barnets bästa i det enskilda fallet.

Det finns dock två aspekter som lyfts fram i lagtexten. Enligt lagtexten ska det, vid bedömningen av vad som är bäst för barnet, fästas särskilt avseende vid dessa aspekter. Den ena punkten är:

”risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa”

Vad som utgör övergrepp

Begreppet övergrepp omfattar en rad olika handlingar. En första uppdelning är mellan fysiska och psykiska övergrepp. Båda typerna av övergrepp omfattas av bestämmelsen.

Rent språkligt avses med övergrepp en kränkning av en annan person. Fokus för prövningen av övergrepp i vårdnadstvister är olika typer av brott mot person. Som exempel kan nämnas:

  • Misshandel
  • Olaga tvång
  • Olaga hot
  • Ofredande
  • Våldtäkt
  • Sexuellt övergrepp
  • Sexuellt ofredande

Viktigt att minnas att övergreppen inte behöver vara riktade mot barnet. Att någon annan i familjen utsätts för övergrepp ska också beaktas eftersom barnet far illa även om det får bevittna sådana övergrepp eller leva i en familjesituation där sådana övergrepp förekommer.

Riskbedömning

Det som ska beaktas enligt bestämmelsen är en risk. I praktiken innebär det att domstolar och myndigheter ser till olika saker som hänt tidigare och bedömer hur stor sannolikhet det är att övergrepp kommer att ske i framtiden.

Första steget i riskbedömningen är därför att komma fram till vad som har hänt tidigare. Här måste betonas att det inte är samma beviskrav som i brottmål. Det krävs med andra ord inte en fällande dom för att tidigare händelser ska beaktas. De tidigare händelserna måste dock fortfarande bevisas. Det räcker inte att det finns uppgifter om övergrepp.

Händelser som kan få betydelse är till exempel:

  • Det tidigare förekommit övergrepp
  • Att det förekommit hot om övergrepp
  • Den ena föräldern har en dålig allmän attityd till våld eller övergrepp
  • Ena föräldern lider av psykisk sjukdom

Det andra steget i riskbedömningen är att bedöma sannolikheten för framtida övergrepp. Många olika saker påverkar risken. När det gäller tidigare övergrepp påverkar till exempel om det är en enstaka och överilad handling eller upprepade och systematiska övergrepp, om övergrepp riktats mot en specifik person eller om de riktats mot flera personer, om övergreppen skett nyligen eller för länge sedan, om övergreppen varit grova eller lindriga och om personen som begått övergrepp genomgått någon slags behandling efteråt eller inte.

En vanlig fråga är om det finns en ”karenstid” – om gamla övergrepp efter en viss tid inte längre får betydelse. Det finns dock inte någon sådan karenstid. Istället ska domstolar och myndigheter göra en helhetsbedömning av en mängd omständigheter.

Övergrepps betydelse

Vilka konsekvenser får det då om domstolen eller myndigheten kommer fram till att det finns en risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp. Detta beror på vad det är för slags övergrepp.

Om det finns en risk för den ena föräldern utsätter barnet eller någon annan i familjen för grova, upprepade kränkningar, så leder det oftast till att den föräldern inte få del i vårdnaden. Det kan också leda till att det inte ska ske något umgänge med den föräldern eller att umgänget bara ska ske genom så kallat umgängesstöd.

 

Övergrepp i vårdnadstvister, Vilken betydelse har risk för övergrepp i vårdnadstvister?, Rättsakuten

Familjejurist Peter Dittmer

[email protected]
0760-35 75 95

Kontakta Rättsakutens jurister!